Herr talman! Riksdagen ska i dag besluta om ett
utökat mandat för soldaterna som tjänstgör i den
svenska bataljonen i Kosovo. Beslutet om svenskt
deltagande i fredsstyrkan fattades av riksdagen på
våren 1999. Den Natoledda KFOR-styrkan etablera-
des i Kosovo i juni 1999 efter beslut i FN:s säkerhets-
råd - resolutionen 1244.
KFOR:s uppgift var att säkerställa tillbakadragan-
det av de jugoslaviska styrkorna och att avväpna den
kosovoalbanska separatistgerillan UCK. Denna av-
väpning blev inte av, och detta har bidragit till den
nuvarande hotfulla situationen. En säker miljö skulle
också skapas i Kosovo så att alla flyktingar skulle
kunna återvända. Inte heller detta har åstadkommits.
I resolutionen ingick också en internationell, civil
närvaro i Kosovo - som efter de uppgifter jag har fått
har fungerat bra. Samtidigt beslöt man att inrätta en
säkerhetszon, en halv mil in i Serbien längs gränsen
till Kosovo. Jugoslaviska styrkor skulle därmed hind-
ras från att återvända in i Kosovo. I den säkerhetszo-
nen har varken militär eller specialpolis från Jugosla-
vien fått vistas - bara lokala poliser. Genom avtalet
inrättades också en gemensam kommission för att
säkerställa att avtalet skulle hållas. I denna demilitari-
serade zon har den kosovoalbanska gerillan tillåtits
att etablera sina ställningar.
Sverige bidrar nu med en bataljon i Kosovo på ca
800 personer, men svensk trupp kan bara agera inom
Kosovos geografiska område.
Utskottet anger att till följd av utvecklingen i Ko-
sovo - dvs. upptrappade våldshandlingar, på vissa
ställen hela tiden, men på sista tiden har de blivit
ännu värre - speciellt i gränstrakterna mellan Serbien
och Makedonien, behöver mandatet för KFOR-
styrkan ändras. Ändringen fordrar ett beslut i riksda-
gen. Därför har vi denna minidebatt i kammaren i
dag.
Beslutet i februari i EU att utöka övervaknings-
kommissionen från nio till 30 EU-övervakare i det
oroliga området förutsätter ett utökat mandat för våra
soldater, så att de kan gå in i området och hjälpa till
med eventuella evakueringar om det händer något
med EU-övervakarna eller vid transporter av skadade.
Miljön innebär naturligtvis en större fara för sol-
daterna. Det är egentligen inte meningen att de ska
delta i strider. De ska finnas där för att garantera
säkerheten för EU-observatörerna. Det nya mandatet
innebär också att de svenska KFOR-soldaterna kan
agera i Makedonien, där det för närvarande är fullt
krig. De senaste veckorna har kosovoalbanska terro-
rister intagit byar inne i Makedonien och omringat
den näst största staden Tetovo. Makedoniens utri-
kesminister Srdjan Kerim har vädjat om stöd från
Nato och KFOR. Efter en lång debatt om det interna-
tionellt styrda Kosovo fördömde FN:s säkerhetsråd på
kvällen fredagen den 16 mars det extremistiska våld
som har spritt sig in i Makedonien.
Under det senaste halvåret har de albanska terro-
risterna trappat upp våldet i Presevodalen i det serbis-
ka området, mördat poliser, sprängt polisbilar,
sprängt busskolonner. Det har hela tiden förekommit
många människorov, vilket har lett till försvinnanden
som inte har retts upp.
När Nato övertog ansvaret för Kosovo var avväp-
ningen en stor uppgift. Det har man inte klarat. Na-
turligtvis bidrar det till att terroristerna har kunnat
utvidga sina möjligheter.
Nu har inflytande över utvecklingen glidit USA ur
händerna, eftersom de naturligtvis inte vill ta strid
med sina tidigare allierade. Alla vet att USA samar-
betade när det gäller inbördeskriget och kriget mot
Jugoslavien.
Herr talman! Överste Bo Pellnäs, en av Sveriges
mest erfarna Balkanexperter, tidigare bl.a. chef för en
FN-mission i Makedonien under första hälften av
1990-talet, har i en artikel i DN den 14 mars beskrivit
Balkans allvarliga situation utifrån riskerna för ett
krig i Makedonien. Han anser att en snabb och om-
fattande civil fredsbevarande insats behövs i Make-
donien och föreslår att statsminister Göran Persson
tar initiativ till en sådan aktion som ordförande i EU.
En stark observatörsorganisation, stor nog att
täcka hela Makedonien, bör omedelbart skapas. Den
kan vara polisiär, militär eller civilklädd men måste
ha resurser att omedelbart kunna kalla in militära och
polisiära helikopterburna specialförband som i sam-
verkan med dubbeletniska makedoniska förband kan
säkerställa lag och ordning. Jag önskar att statsmi-
nistern tar till sig detta råd.
Anfallskriget mot Förbundsrepubliken Jugoslavi-
en kom till stånd genom den amerikanska utrikesmi-
nistern Madeleine Albrights manipulationer. Det kan
ni själva läsa i Kosovorapporten på s. 146-158 som
handlar om Rambouillet. Nu på lördag den 24 mars är
det två år sedan detta brott tilläts ske. Det är en mörk
epok i Europas historia.
Kriget kom till på amerikanskt initiativ och i strid
med FN-stadgan och folkrätten. USA stödde de ko-
sovoalbanska terroristerna. Naturligtvis har detta
uppmuntrat den starka albanska nationalismen på
Balkan. Nu har, som sagt var, inflytandet över situa-
tionen glidit USA ur händerna. Mediernas bild av
inbördeskriget i Kosovo, som en kamp mellan det
onda och det goda där terroristerna tilldelades det
godas roll, har haft stor betydelse även i Sverige -
också i denna kammare. De som har haft en annan
mening har utsatts för angrepp och osakliga anklagel-
ser.
Den största skulden till att hela Europa nu riskerar
att dras in i krig har Clintonadministrationen. Ansva-
ret för att detta inte sker har EU, med Sverige som
ordförandeland.
Herr talman! Jag instämmer i försvarsutskottets
beslut att tillstyrka ett utökat mandat för de svenska
KFOR-soldaterna. Sverige har en lång tradition när
det gäller att arbeta i fredens tjänst. Utvidgningen av
det nuvarande mandatet i en situation med fullt geril-
lakrig i det aktuella området är ett viktigt och allvar-
ligt ställningstagande, vars konsekvenser vi i dag inte
kan överblicka. Eftersom riksdagsbeslut fordras för
denna förändring bör riksdagen fortlöpande informe-
ras om utvecklingen i det område där den svenska
bataljonen kommer att agera.