Fru talman! Jag tycker att den skrämselpropaganda som Miljöpartiet sysslar med inte bara i denna fråga utan även i andra frågor på det migrationspolitiska området är anmärkningsvärd. Man tar i så att man nästan spricker när man beskriver hur samhällsutvecklingen kommer att se ut om vi får våra lagförslag att passera denna kammare.
Annika Hirvonen påstår att man inte skulle kunna gå till sjukvården, men det finns ingenting i detta förslag som handlar om att sjukvården ska ges någon skyldighet att dela information med Polismyndigheten eller Migrationsverket. I propositionen anges till och med uttryckliga undantag som säkerställer att så inte blir fallet. Det spelar dock ingen roll, för det miljöpartistiska narrativet kommer alltid att handla om att allt kommer att gå fullständigt åt fanders om vi från samarbetspartiernas sida får igenom den lagstiftning som vi lägger fram här i riksdagens kammare.
Jag tycker att det är bedrövligt att argumentera på det sättet, men det är inget särskilt nytt. Så här beter sig Miljöpartiet i alla frågor som gäller migrationspolitiken. För Miljöpartiet handlar migrationspolitiken i grund och botten om fri invandring. Man vill inte ha några särskilda krav på människor som kommer till Sverige. Man kanske säger det i retoriken, men med alla sina olika invändningar och alla de reservationer som man lägger fram här i kammaren pläderar man i praktiken för fri invandring. Man säger att svenska myndigheters och domstolars beslut är fel – människor har visst en moralisk rätt att vistas här i landet om de känner för det.
Vi tycker att det är rimligt att ha en princip om reglerad invandring. Har man inte rätt att befinna sig i landet ska man lämna landet. Av det skälet behöver information utbytas mellan de myndigheter som anges på ett mycket bättre sätt än i dag.