Herr talman! Här skiljer sig våra verklighetsbilder åt. Vi kristdemokrater har gjort nödvändiga förändringar av vår politik utifrån den situation vi har i Sverige med utanförskap och bristande integration på grund av stora volymer asylsökande som kom till Sverige under 2015, 2016 och efter det.
Många har valt att inte respektera det beslut om ett nej som de fått. Vi talar om familjens bästa och familjens ansvar. Då ligger det ett ansvar också hos föräldrarna. Att de väljer att ställa sig vid sidan av systemet och fortsätta leva i vårt land med den utsatthet det innebär för barnen är inte acceptabelt.
På samma sätt är det inte acceptabelt att myndigheterna inte samverkar, till exempel på det sätt de gör vid en orosanmälan om ett barns situation.
Vi vill naturligtvis inte utvisa en gravid kvinna. Men vi vill heller inte ha ett skuggsamhälle där man väljer att leva vid sidan om under år efter år. Vi har sett att den politik som ledamoten Haddou företräder har lett fram till den här situationen. Den här situationen innebär utsatthet för män, kvinnor och barn, som får leva med ständig skräck inför vad som ska hända bara för att man har valt att inte följa det beslut som myndigheterna rättssäkert har fattat.
Vi har en majoritet här i riksdagen. I den ingår ledamoten Haddous tänkta samarbetspartier.
Man kan vända på det hela och säga att ledamoten bortser från den problematik som finns med skuggsamhället. Vi ser till att göra något åt det. Vi ser också till att barn kan få undervisning, att man kan söka sjukvård och att man till och med kan låna böcker. Vi ser till människan, men samtidigt måste vi se till att systemet hänger ihop om vi ska ha en hållbar integrationspolitik.