Fru talman! Kerstin Lundgren har frågat skolminister Ibrahim Baylan vilka åtgärder han har tagit för att följa hur Turkiets utveckling i fråga om Köpenhamnskriterierna implementeras i undervisningen och vad han avser att göra för att tillsammans med övriga skolministrar inom EU verka för att avveckla läroböckernas förtryck och diskriminering av minoriteter. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Låt mig först välkomna det fortsatt stora intresset för Turkiet i riksdagen. Stödet här är starkt för ett turkiskt EU-medlemskap den dag landet uppfyller kraven. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna, liksom för landets EU-process, är en tillgång för regeringen i den bilaterala dialogen. När Sverige talar med Turkiet om mänskliga rättigheter och om EU är det med en parlamentarisk uppbackning som ger stor trovärdighet.
EU-kommissionen har nyss presenterat sin årliga översynsrapport om Turkiet. Där konstateras att även om reformprocessen fortsatt har genomförandetakten sjunkit. De nya lagarna är i stora delar bra, men det återstår i hög grad att genomföra dem ute i samhället. EU bevakar också hur de politiska Köpenhamnskriterierna genomförs inom skolväsendet. Det måste tyvärr konstateras att trots lovvärda turkiska initiativ för att se över skolan pekar EU-kommissionen på problem.
Enligt kommissionens rapport har Turkiets nationella utbildningskommitté under de senaste två åren arbetat med en översyn av de historieböcker som används i skolan. Trots detta beskriver skolböckerna för 2005/06 fortfarande minoriteter som opålitliga, förrädiska och farliga för staten.
Turkiets History Foundation som bistår den turkiska utbildningskommittén har i februari i år utfärdat ett antal rekommendationer till utbildningsdepartementet. I dessa uppmanas till en översyn av skolböckerna i historia så att de i stället förmedlar bilden av Turkiet som ett pluralistiskt samhälle där mångfald ses som en tillgång och inte som ett hot. På liknande sätt har den europeiska kommissionen mot rasism och intolerans i en rapport om Turkiet nyss uppmanat myndigheterna att revidera läroplaner och skolböcker för att öka elevernas medvetande om fördelarna med ett mångkulturellt samhälle.
Det är oacceptabelt att läromedel uttrycker sig kränkande om minoriteter. Från den svenska regeringens sida stöder vi ändringsförslag i den anda som EU-kommissionen redogör för. Vi anser att läroböcker bör ge en allsidig bild av de olika uppfattningar som kan finnas om viktiga händelser i ett lands historia, i detta fall det tragiska öde som drabbade armenier, assyrier/syrianer och kaldéer under slutskedet av det osmanska riket.
EU-processen har varit en mycket stark drivkraft för reformeringen av Turkiet. Jag utgår från att den kommer att fortsätta att vara det i takt med att förhandlingarna om medlemskap framskrider. Inom ramen för EU-samarbetet och förhandlingarna med Turkiet om EU-medlemskap kommer vi att fortsätta att bevaka frågan om hur minoriteter framställs i läromedlen.
På det bilaterala planet för vi en kontinuerlig dialog med den turkiska regeringen, om EU-processen som helhet och, mycket konkret, om respekten för mänskliga rättigheter. Självklart kommer vi att också i detta sammanhang bevaka att de politiska Köpenhamnskriterierna uppfylls fullt ut, inklusive där de berör skolans värld.
För att öka kontakterna med Turkiet, främja landets anpassning till EU och fördjupa de bilaterala relationerna har regeringen också inlett ett särskilt program. Genom detta möjliggörs kontakter och samarbeten mellan till exempel enskilda organisationer, kommuner och myndigheter. Jag hoppas att vi inom denna ram ska se ett brett svenskt engagemang växa fram där våra erfarenheter också från skolan och undervisningsområdet ska kunna utgöra positiva exempel.