Fru talman! År 2013 fick vi en bred lag mot åldersdiskriminering. Då kom frågan upp om den stod emot 67 år som gräns för rätten att vara kvar i arbetslivet, men där har EU sagt att gränsen är proportionerlig mot de behov som finns.
Den 67-årsgräns som vi har styr kronologiska åldersgränser i andra socialförsäkringssystem, bland annat, men mycket vidare än så. Nu har det kommit en bok, Äldrerätt , som går igenom de kronologiska åldersgränserna. Samtidigt understryks att detta handlar om individer som lägger år till livet på olika sätt, och då blir de kronologiska åldersgränserna fel. Dessa utgår ju inte från människors behov utan från förutfattade meningar om 67 eller 65 års ålder, eller 85 - det finns sådana åldersgränser också.
Min fråga är: Kommer regeringen att gå igenom åldersgränserna, som är upphakade kring 65 eller 67 och mer än så, för att se om de ska ändras och förmånerna utgå från behov, inte kronologisk ålder?