Fru talman! Marianne Andersson har frågat mig
dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja ett
fortsatt universitetssamarbete inom ramen för Baltic
University Programme, dels vilka åtgärder jag är
beredd att vidta för att säkerställa genomförandet av
svenska åtaganden inom ramen för Agenda 21, sär-
skilt vad avser utbildningssektorn.
Baltic University Programme spelar en betydelse-
full roll i arbetet med att utveckla samarbetet i Öster-
sjöregionen. Programmet, som omfattar 174 univer-
sitet eller motsvarande i fjorton länder och ca 7 000
studenter per år, bidrar till att öka och sprida kunska-
perna om miljöfrågor, hållbar utveckling och demo-
krati. Genom att knyta ihop studenter, lärare och
forskare från länderna runt Östersjön skapar pro-
grammet också ett unikt nätverk som omfattar ett
stort antal människor i Östersjöområdet.
Under en dryg tioårsperiod har Östersjöregionen,
bl.a. genom svenska insatser, utvecklats till en region
i stark tillväxt där stora framsteg har gjorts på de
flesta samhällsområden. Länderna har utifrån mycket
olika politiska, ekonomiska och sociala förutsättning-
ar successivt utvecklats till grannländer som samar-
betar på ett alltmer jämbördigt plan. Det är en ut-
veckling som också präglar utbildnings- och forsk-
ningssektorn och det finns inom denna sektor ett
starkt intresse av att vidareutveckla samarbetet.
Baltic University Programme inkom i december
2001 med en skrivelse till Utrikesdepartementet med
en begäran om ett långsiktigt stöd till dess sekretariat.
Detta ärende har sedan överförts till Utbildningsde-
partementet där det nu är föremål för behandling.
Jag avser, som ett led i denna, att besöka Baltic
University Programmes sekretariat i Uppsala om
några dagar för att på plats skaffa mig ytterligare
information och med företrädarna diskutera den
framtida verksamheten.
Sveriges åtaganden inom Agenda 21 är viktiga
och har följts upp mycket ambitiöst ända sedan Rio-
konferensen 1992 då Agenda 21 beslutades. Det är
omöjligt för mig att här räkna upp alla de verksam-
heter inom skolans, folkbildningens, vuxenutbild-
ningens och den högre utbildningens ramar som har
anknytning till Agenda 21. Det har exempelvis inom
skolan och vuxenutbildningen skapats nya kursplaner
med syfte att främja Riodeklarationens intentioner.
Även högskolan har tagit lokala initiativ vilket resul-
terat i såväl enstaka kurser som helt nya utbildningar
och program. Det har inrättats kunskapscentrum och
miljövetenskapliga forskningscentrum, och kommu-
ner, landsting, statliga myndigheter och näringslivet
har i olika former samarbetat med Agenda 21 där
utbildning varit ett viktigt inslag. Ett miljöledningssy-
stem har sedan 1997 gradvis införts inom de flesta
statliga utbildnings- och forskningsmyndigheter och
det omfattar i dag 52 myndigheter under Utbildnings-
departementet.
Sverige har också varit pådrivande på internatio-
nell nivå. Det gäller inom EU där miljö och hållbar
utveckling var ett av det svenska ordförandeskapets
prioriterade områden. Men det gäller även inom
OECD och i förberedelserna inför Johannes-
burgstoppmötet nu i september, där Riodeklarationen
ska följas upp och nya mål sättas upp för Agenda 21.
Och det gäller inte minst i vårt grannlandssamarbete
runt Östersjön där Baltic 21 sedan år 2000 har kom-
pletterats med en åttonde sektor, nämligen utbildning.
Baltic 21 är ett initiativ som tagits av statscheferna i
de elva länder som sett Östersjön som sitt gemen-
samma ansvar och som syftar till att Agenda 21 ska
genomföras i grannlandssamarbete inom åtta olika
områden. Vid ett utbildningsministermöte på Haga
slott i slutet på januari i år antogs mål, handlingsplan
och uppföljningsprogram för den nya sektorn utbild-
ning benämnd Baltic 21 Education.
För att informera om regeringens arbete med håll-
bar utveckling, har årliga skrivelser benämnda Håll-
bara Sverige överlämnats till riksdagen. I den senaste
skrivelsen som beskriver arbetet under 2001 (Rskr
2001/02:50), redogörs för 18 olika åtgärder på utbild-
ningsområdet varav fyra avslutades under året. Under
årens lopp har regeringen också lämnat rapporter till
Förenta nationerna och inför Johannesburgskonferen-
sen i september har Sverige, liksom alla andra länder,
skrivit en nationell strategi för hållbar utveckling
(rskr 2001/02:172).
Sverige spelar en aktiv roll i arbetet med att skapa
en hållbar utveckling och har inte minst understrukit
utbildningens stora betydelse i detta arbete. Vi har i
många sammanhang pekat på utbildningens och
forskningens mycket viktiga roll för att överföra
kunskap mellan generationer och mellan verksam-
hetsområden. Jag är övertygad om att de åtgärder som
vi har vidtagit kommer att öka hållbarheten i det
svenska och, i den mån vi kan påverka det, även det
globala samhället. Givetvis kan vi inte slå oss till ro
med det vi har gjort, utan målsättningen är att konti-
nuerligt föreslå fortsatta åtgärder som ska komplettera
och förbättra de redan vidtagna.