Fru talman! Det som jag tycker är så spännande
och intressant med begreppet och arbetssättet hållbar
utveckling är just att det involverar hela samhället.
Utbildning och forskning spelar kanske på lång sikt
den allra viktigaste rollen. Utbildning behövs för att
medvetandegöra människor och skapa ett engage-
mang kring miljöfrågor, men också för att utbilda
framtidens experter som ska hjälpa till att med ny
teknisk utveckling lösa problem som i dag ter sig
väldigt svårlösta.
Jag tror att det är just i den insikten, i miljöpro-
blematikens akuta frågor, och i långsiktiga invester-
ingar i kunskap - inte minst hos unga människor -
som vi hittar framtidshoppet. Det kommer att leda till
nya perioder av välståndsökning bland människor i
världen. När vi till fullo tar till vara de möjligheter vi
har att via kunskap, forskning och teknisk utveckling
lösa dagens miljöproblem skapar vi också morgonda-
gens välstånd.
Därför blir samarbetet kring Östersjön en viktig
praktisk verksamhet vid utbyte av kunskap. Vi har ett
gemensamt hav som står inför mycket stora utma-
ningar. Det kräver att alla vi som bor kring detta hav
är engagerade och kunniga i de utmaningar som finns
och att vi tillsammans skaffar oss ny kunskap om hur
vi löser problemen. Då blir det utbytesprogram som
leds från Uppsala en praktisk verksamhet som kan
bidra till att lösa svåra miljöproblem.
Därför kommer också den typen av verksamhet att
presenteras i samband med Johannesburgstoppmötet.
Det är viktigt att skapa former för kunskapsutbyte
mellan länder och mellan kontinenter för hur vi kan
använda forskning och utbildning för att lösa de stora
miljöproblemen.
I det som ibland kan te sig ganska mörkt i fråga
om akuta svåra miljölägen har jag trots allt en grund-
läggande optimistisk hållning. Kunskaperna finns
redan och med mer samverkan och mer satsning på
kunskap öppnar sig också helt nya möjligheter.