Fru talman! Regeringen föreslår bland annat att det ska vara möjligt att återkalla uppehållstillstånd för personer som kan antas ha koppling till terrorism. Jag vet inte hur arbetsfördelningen ser ut hos den högernationalistiska regeringen och Sverigedemokraterna, men tillsammans med Socialdemokraterna är man i alla fall överens om att så allvarliga delar av lagstiftningen ska bygga på antaganden.
Lagrådet sågar denna del av förslaget och anser att den inte bör genomföras. Beviskravet "kan antas" är knappt ett beviskrav, och det öppnar upp för godtycke och rättsosäkra beslut. Det är inte seriöst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen
Dessutom pekar Lagrådet på att terroristbrottslagen redan i dag är mycket omfattande. Det är inte bara deltagande i eller samröre med en terroristorganisation, finansiering av terrorism och rekrytering som är straffbelagt. Även medverkan till sådan brottslighet i form av anstiftan, medhjälp, försök eller förberedelse är straffbart. Redan i dag, i enlighet med den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, kan en utvisning beslutas om någon kan antas göra sig skyldig till eller medverka till terroristbrott.
Man ställer sig frågan, precis som Lagrådet gör, vad som vid sidan av den mycket omfattande kriminaliseringen enligt terroristbrottslagen kan utgöra verksamhet med koppling till terrorism och vad som egentligen saknas i dag. De lagar vi har omfattar nämligen det som gäller terrorism, men regeringen vill att man ska kunna gå på antaganden om att någon har koppling till terrorism.
Fru talman! Det här är ju helt befängt. Tycker regeringen att det är en god demokratisk ordning att medvetet sätta rättssäkerheten ur spel? Är det en god demokratisk ordning att fatta beslut baserade på antaganden utan beviskrav?