Fru talman! Håkan Holmberg har frågat mig på
vilket sätt regeringen under förhandlingarna i EU:s
regeringskonferens verkat för införande av en artikel
med förbud mot dödsstraff samt vilken reaktion rege-
ringen har fått bland övriga medlemsstater för fram-
stötar i denna riktning.
Sverige har sedan många år tillbaka aktivt verkat
för att dödsstraffets användning skall inskränkas och
för att det så snart som möjligt skall avskaffas världen
över. Vårt agerande i den pågående regeringskonfe-
rensen utgör inte något undantag. Europeiska unionen
bör vara en gemenskap av stater som fullt ut har av-
skaffat dödsstraffet. Innan jag går in på denna fråga
specifikt, skulle jag dock vilja beröra den allmänna
frågan om att stärka skyddet för de mänskliga rättig-
heterna och de grundläggande friheterna i EU:s
grundläggande fördrag. Detta är en mycket viktig
fråga på regeringskonferensens dagordning. En för-
stärkning av rättsskyddet är betydelsefull inte minst i
perspektivet av EU:s kommande utvidgning.
Det svenska agerandet i regeringskonferensen
grundar sig på att regeringen, liksom riksdagen, funnit
att rättighetsskyddet inom unionen reellt skulle för-
stärkas om Europeiska gemenskapen anslöts till Eu-
ropakonventionen om skydd för de mänskliga rättig-
heterna och de grundläggande friheterna, alltså till det
som kallas för Europakonventionen. Vi har därför
konsekvent förordat reformer som skulle möjliggöra
en sådan anslutning. Tyvärr talar i dag mycket för att
denna linje inte får tillräckligt stöd i konferensen.
Viktiga reformer kan dock förutses. Till dessa hör
att det i fördraget slås fast att respekten för de mänsk-
liga rättigheterna är en del av unionens grundvalar. I
linje med detta kommer det i fördraget att klargöras
att stater som inte respekterar dessa rättigheter inte
kan bli medlemmar i unionen. Vi kan också förvänta
oss bestämmelser som möjliggör att rätten att rösta i
rådet suspenderas för medlemsstater som åsidosätter
de mänskliga rättigheterna.
Fru talman! När det gäller dödsstraffet särskilt,
finns det anledning att erinra om att något dödsstraff
inte verkställts i de nuvarande medlemsstaterna i EU
sedan 1977, då i Frankrike. Alla medlemsstater utom
Storbritannien har också skrivit under protokoll nr 6
till Europakonventionen, vari stadgas att dödsstraffet
skall avskaffas. Även om det mot denna bakgrund kan
hävdas att situationen i unionen i dag knappast moti-
verar att frågan om dödsstraffet regleras i fördraget,
gör utvidgningsperspektivet frågan naturligt aktuell.
Den svenska regeringen har, som jag nämnde,
konsekvent förordat att EG borde anslutas till Euro-
pakonventionen. Frågan om dödsstraffet skulle vid en
sådan anslutning aktualiseras genom den reglering
som finns i tilläggsprotokoll nr 6.
Slutligen vill jag nämna att Sverige, tillsammans
med en stor majoritet av övriga medlemsstater, stött
ett italienskt förslag (dokument CONF 3832/97) att
lägga till unionsfördraget (art. F.1) ett stadgande om
att medlemsstaterna åtar sig att respektera rätten att
inte bli utsatt för dödsstraff.