Fru talman! Mina kollegor i konstitutionsutskottet har mycket förtjänstfullt och fylligt beskrivit den problematik som vi nu står inför och som kammaren ska rösta om.
Det är ingen lätt fråga vi har att hantera, fru talman. Å ena sidan har vi skyddet av vår grundlag. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är vår äldsta respektive yngsta grundlag. Den förra har rötter i 1766 års tryckfrihetsförordning och är faktiskt världens äldsta lag om allmän tryckfrihet och yttrandefrihet. Den är vi satta att värna.
Å andra sidan är konstitutionsutskottet också satt att värna den enskilda människans skydd mot integritetskränkning. Det är också grundlagsfäst.
Hur har vi försökt lösa frågan om söktjänster som Lexbase och Mrkoll? Två utredningar som jag suttit med i har vänt och vridit på frågan. Den är verkligen inte lätt att lösa. Vi lyckades i den senaste utredningen, som ligger till grund för den proposition som regeringen har lagt fram, få en fullständig enighet. Alla partier ställde sig bakom den. Därmed tänkte vi att vi kunde ha åtgärdat ett problem som vi alla såg. Det är problematiskt.
Som vi hört fylligt här har det dock kommit kritik från remissinstanser. JO har tung kritik, Justitiekanslern likaså. De bestämmelser som regeringen går fram med är vaga och svårtolkade. Även Tidningsutgivarna har allvarliga invändningar.
Då är vi tvungna att välja väg. Ska vi fortsätta på den väg som en enig utredning till sist kom fram till, eller ska vi försöka hitta något sätt att justera detta? Då handlar det om en ny utredning, och det kommer att ta lång tid. Vi löper också stor risk att inte få acceptans av EU för justeringen.
Låt mig försöka sammanfatta och förklara vari problematiken ligger, så som jag förstår den, väldigt förenklat. Låt oss ta en kvinna, Maria, som exempel. Hon har förekommit i en rättegång. Hon kanske inte var den brottsliga, men hon har ändå förekommit i en rättegång. När någon söker på hennes namn kommer det upp att hon har förekommit i en rättegång. Vid en första anblick skulle det kunna göra att en arbetsgivare tvekar eller att någon som över huvud taget vill ha en relation till henne tvekar. Man går inte vidare och tar reda på om hon kanske var vittne, målsägande eller rent av brottsoffer.
Samma kvinna, kanske rätt så tilltufsad, skulle väl känna det tryggt att kunna kontrollera den man som hon skulle vilja dejta. Hon har fått fram ett namn på en dejtningssajt, och nu ska de stämma möte. Denna Maria skulle väl vilja veta: Har han något brottsligt förflutet? Har han förekommit i någon rättegång? Är han rent av farlig? Det är väl väldigt förståeligt om man vill kontrollera det.
Mellan de här två aspekterna står utskottet och väljer. Det är svårt att göra denna kvinna, Maria, fullt trygg, så som vår grundlag vill att hon ska vara. Vi har inte hittat någon riktigt bra väg här.
När nu denna tunga kritik kommer och vi hör det ena partiet efter det andra gå upp och säga att detta är vanskligt och att vi inte kan gå fram med det, ja, då betyder det att vi inte har den stora majoritet som vi vill ha när det gäller grundlagsändringar.
Jag och Kristdemokraterna har därför kommit fram till att vi ser behovet av en ändring av dagens situation men att vi i dagsläget, med ett så svagt stöd för denna ändring som vi har hört det vittnas om i kammaren, inte är beredda att gå fram med denna grundlagsändring. Det är vanskligt, och det finns en problematik med det. Men det var så vi löste det, fru talman.
Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 18.)