Herr talman! Jag delar Annika Hirvonens engagemang för det här.
Det handlar om en helhet. Alla förslag som vi lägger fram på kammarens bord måste ha bra underlag. Vi kan inte lägga fram förslag som inte har full finansiering, och vi måste kunna se att finansieringen finns långt framåt. Det måste finnas långsiktighet, kvalitet i underlag och så vidare. Vi vet tydligt vad som hänt när det inte har funnits.
Det finns redan i dag en skyldighet för alla huvudmän att ha biblioteksverksamhet. Man kan förstås skriva in det tydligt i skollagen som ett tvång, och även att staten ska betala för det, när det nu ser ut som det gör i skolans värld med mycket frihet och många aktörer som alla tävlar mot varandra.
Apropå vinst i skolan kan man ju vara så smart att man har lite rätt att ta ut lite vinst. Jag läste i förra veckan en tidning där någon sa att man inte behöver ha skolbibliotek, för eleverna kan väl gå till det kommunala. Då sparar man ju in lite, och då är det lite svårt när man har fått statsbidrag för det. Men det kanske möjliggör för annat.
Det är lite oordning i svensk skola. Vi sköt till 1,2 eller 1,3 miljarder för pandemin under två års tid. Det är väldigt svårt att följa upp hur de pengarna användes ute i kommuner och i fristående företag.
Pengar är någonting som vi i framtiden måste vara försiktiga med. Vi måste ha ett system där pengarna har ett tydligt syfte. Det måste vara ordning och reda. Det måste finnas politiker som inte bara vill skicka ut pengar utan också vill ta ansvar för hur de används där ute så att de används på rätt sätt. Därför måste vi ha en svensk skola som alltid har eleven i tydligt fokus och inte massor med annat.
Jag ser fram emot att till hösten, om jag får det privilegiet - jag är tacksam för varje dag jag får - få jobba vidare med just den här frågan. Jag tror att skolbibliotek och de satsningar vi har gjort och kommer att göra kommer att ha betydelse.
Jag vet att man redan 1997 fördelade 24 miljoner årligen för inköp av biblioteksböcker. Mycket av det gick till just unga. Mellan 2016 och 2019 fanns det ett statsbidrag som totalt fördelade 105 miljoner kronor. Även 2016 och framåt har skolbibliotekarier varit en uttalad målgrupp inom regeringens satsning Läslyftet, som har en kompetensutvecklingsinsats inom läs- och skrivutveckling, alltså hur bibliotekarier kan stötta lärare. Vi har även vidare flera sådana satsningar. Jag tänker att de förslag vi har lagt fram nu och de förslag vi kommer att lämna är en fortsättning på detta.