Fru talman! Vi skall i morgon fatta beslut om en lag
om folkomröstning om EU-medlemskap. Enligt 8
kap. 4 § i regeringsformen skall riksdagen varje
gång en folkomröstning skall genomföras fatta
beslut om särskild lag.
I går var jag på en folkhögskola och svarade på
frågor om riksdagens arbete. En fråga som ställdes
med stort allvar var om riksdagen skulle respektera
folkomröstningsresultatet. Kampanjen Nej till EU
har varit ute och sått misstro i landet och påstått,
utan att ha särskilt mycket till bevis, att
folkomröstningsresultatet kommer att fintas bort.
Uppenbarligen har denna misstänkliggörande
propaganda varit framgångsrik. Därför var det
välgörande för mig att redogöra för det kommande
riksdagsbeslutet och för åtminstone vårt partis, det
socialdemokratiska partiets, ställningstagande.
Partikongressen, vårt partis högsta beslutande
organ, har uttalat att ''riksdagsgruppen skall följa
resultatet av omröstningen''. Vår partiordförande
har deklarerat detta offentligt vid upprepade
tillfällen. Förtroendet för riksdagen som landets
högsta beslutande instans skall heller inte kunna
ifrågasättas. Vad KU uttalar i betänkandet på s. 9
skall respekteras. Där står följande:
''Formellt är folkomröstningen rådgivande, men
samtliga riksdagspartier har varit ense om att den i
praktiken skall vara beslutande, dvs. att den
meningsyttring som fått flest röster skall avgöra
frågan om ett svenskt medlemskap i EU.''
Folkets vilja skall gälla. Folkomröstningen skall
handla om ja eller nej till medlemskap i enlighet
med det avtal om ett svenskt medlemskap som
förhandlats fram med EU:s medlemsstater.
Även om det i hög grad är hypotetiskt kan
situationen bli den att röstetalet är lika stort för ja-
och nej-sidan, likaså att antalet blankröster får
majoritet. Hur riksdagen då skall förfara måste bli
en fråga för de partier som väljs in i riksdagen efter
höstens val, säger KU vidare.
De opinionsmätningar som hittills ägt rum tyder
emellertid inte på att utslaget skulle kunna bli
sådant. Här kan jag emellertid deklarera att vårt
parti redan har tagit ställning. Även om
blankrösterna blir i majoritet kommer vi att i
riksdagen rösta för det alternativ, ja eller nej, som
fått flest röster.
Att nej-sidan över huvud taget kunnat sprida
misstro om att riksdagen inte skulle respektera
folkomröstningsresultatet har sin grund i en del
egendomliga yttranden av moderater. Lars
Tobisson har på ett möte med den gemensamma
parlamentarikerkommittén EU--Sverige, med
pressen närvarande, den 22 februari uttalat att
moderaterna skulle avstå från att rösta för ett
utskottsbetänkande som fastställer samma sak som
folkomröstningen om folkomröstningsresultatet
gav ett nej-utslag.
Dessutom har det antytts från moderat håll att den
proposition som aviserats till augusti, om den
formella anslutningen till EU, där också riksdagens
roll belyses liksom hur samarbetet mellan riksdag
och regering skall regleras vid ett EU-medlemskap,
skulle kunna komma att dras tillbaka.
Dumma uttalanden kan ju korrigeras, inte minst
för att stärka förtroendet för riksdagen och för
politikers hederlighet. Birger Hagård har nu
chansen att göra detta. Jag tycker att han i sitt
tidigare anförande har klart deklarerat att han för
sin del tänker följa folkomröstningsresultatet. Men
min fråga är trots allt: Har Birger Hagård hela
moderatgruppen bakom sig i den saken?
Fru talman! Det är högst otillfredsställande att det
skall kunna råda någon oklarhet om att
folkomröstningsresultatet inte skall vara
utslagsgivande. Därför hade jag i likhet med Hans
Göran Franck tänkt be företrädare för samtliga
partier att deklarera att omröstningsresultatet skall
vara bindande för riksdagen.