Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till betänkandet TU7 Cykelfrågor och avslag på reservationerna.
Cykel är ett gammalt fortskaffningsmedel. År 1817 uppfanns cykeln av Karl Drais, en tysk. Det var ett tvåhjuligt fordon likt dagens cyklar men utan pedaler och kedja. Den moderna cykeln med pedaler och kedja uppfanns 1885 av en engelsman som hette John Kemp Starley.
Sedan dess har cyklingen vuxit sig stark i Sverige och i hela världen. Att cykla är miljövänligt. Cykel är utifrån ett folkhälsoperspektiv ett väldigt bra fortskaffningsmedel med effekter på välbefinnandet vid regelbunden användning.
En studie från Nederländerna som publicerades för en tid sedan påvisar att de som cyklar till och från arbetet har en lägre sjukfrånvaro än de som åker kollektivt eller per bil.
Det finns en väldigt stor politisk samsyn om värdet och vikten av stärka cyklingen. Det tycker jag är glädjande. Det kommer att underlätta det fortsatta arbetet med den nationella cykelstrategin som vi nu är inne i.
Jag vill också passa på att ta upp Kent Johanssons utredning, som jag tyckte var en väldigt bra utredning när den landade. Dessvärre tog som jag ser det inte den borgerliga regeringen tag i den utredningen. Det är vad vi nu gör i den nationella cykelstrategin. Men det är ett väldigt bra faktamaterial som jag tror att vi kommer att ha stor nytta av i det fortsatta arbetet.
Arbetet med den nationella cykelstrategin är precis nu igång. Jag har fått förmånen att delta i det vid något tillfälle. Precis som Karin Svensson Smith redogjorde för pågår arbetet. Det kommer att vara leverans till sommaren. Det är till och med så att cykelorganisationerna tycker att det går lite väl snabbt. Det är också någonting som vi får ta hänsyn till när det sedermera gäller slutleveransen.
Vi har i samarbetsregeringen pekat på att vi vill sätta cykling på agendan och framför allt sätta cykelmål. Det finns medel avsatta. Det är totalt 100 miljoner kronor. Det är 25 miljoner 2016 och 75 miljoner 2017 till cykelfrämjande åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor
Det kan vara nationella cykelleder. Det kan vara mål och uppföljbara delar som vi kan använda de här pengarna till. Vi får återkomma till vad det kan vara för något. Men målsättningen är naturligtvis att få så många som möjligt att välja cykel som ett alternativ i vardagspendlingen.
Ansvarsfördelningen när det gäller cykelinfrastrukturen är väldigt tydlig. Trafikverket ansvarar för drift och underhåll av det statliga nationella vägnätet, och kommunerna ansvarar för de kommunala vägarna och gatorna. Regionerna tar fram planeringen när det gäller det regionala nätet. Alla måste kunna samverka. Annars spricker möjligheten att nyttja cykeln som ett bra sätt att pendla.
De motioner som tar upp de enskilda vägobjekten måste behandlas i de nationella infrastrukturplanerna och inte minst i de regionala länstransportplanerna. Vi får naturligtvis ta med det i det arbete som komma skall.
Många kommuner har varit framgångsrika i att ta fram kommunala cykelplaner, vilket jag tycker är väldigt värdefullt. Numera finns det ett nätverk som heter Svenska Cykelstäder. Vi har i riksdagen, som jag hoppas att de flesta av er känner till, ett cykelnätverk som jobbar framgångsrikt med alla de cykelorganisationer som finns. Jag vill också passa på att framhäva ett nätverk som har bildats som heter Svensk Cykling. Där har vi aktörer från Cykelfrämjandet till cykelstäderna. Däremellan finns Vätternrundan och andra aktörer. Det är väldigt bra för oss som jobbar med de här frågorna att ha en part att kunna prata med och få respons från. Vi har en cykelfrukost nästa torsdag, som jag vill passa på att bjuda in er till om ni inte har anmält er till den.
Christina Örnebjär tog i sitt anförande upp snöröjningen. Jag vill bara ge ett exempel. I min hemkommun, Motala, införde vi för ett tiotal år sedan att gång- och cykelvägar skulle ha prioritet nummer ett vid snöröjningen. Det var ett liv utan dess like till att börja med. Det var många bilister, företrädesvis män i min ålder, som var riktigt förbannade. Varför skulle man ta cykel- och gångvägen först? Men nu, efter ett antal år, har man insett att det finns ett värde i det, inte minst för att det, precis som Christina sa, är väldigt många kvinnor som nyttjar cykel. Det är också barnfamiljer som ska ta sig fram på gångvägen. I dag funkar det bra just med den delen. Där ser man att det kommunala inflytandet och den kommunala politiken kan göra skillnad om viljan finns.
Jag upplever faktiskt att det har blivit ett helt annat samtalsklimat i dag i våra kommunala församlingar när det gäller cykel. Man ser cykel som en väldigt viktig framgångsfaktor för att kunna nå ett kollektivt mål när det gäller pendlingen.
Jag vill avslutningsvis kommentera reservationen från Alliansen om trafiksäkerhet och trafikregler. Det är naturligtvis också en del som kommer att omfattas av cykelstrategin. Det är ett avsnitt som man diskuterar. Hittills har man haft en väldigt stor diskussion kring säkerheten. Jag håller det för troligt att det verkligen kommer fram någonting i samband med strategin. Exakt hur den ska utformas får vi återkomma till.
Sedan gäller det elcyklar. Det är något som har kommit väldigt snabbt. Jag håller med Boriana. Jag tror att det kommer att växa väldigt snabbt framöver. Vi kommer framöver att behöva behandla frågan: Hur ska vi hantera elcyklarna? Det är också en del som tas upp i den nationella cykelstrategin och som vi lär få återkomma till i kammaren framgent om det kommer att krävas lagstiftning som gör att man behandlar det på ett annat sätt. Det är en fråga som är lite tidigt väckt men som vi kommer att få behandla framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor
Med det, herr talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)
I detta anförande instämde Lars Mejern Larsson, Pia Nilsson, Jasenko Omanovic, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).