Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5 från Vänsterpartiet om bättre och tryggare villkor för forskarstuderande. Vi kommer också att stödja ett antal av Socialdemokraternas reservationer.
Vänsterpartiet betraktar inte satsningar på utbildning och forskning som kostnader utan som nödvändiga investeringar för att Sverige ska bli en kunskapsbaserad och konkurrenskraftig nation. Det finns ett tydligt samband, och det är faktiskt också vetenskaplig belagt, mellan investeringar i utbildning och forskning och tillväxt. Men då måste det vara en socialt och ekologiskt hållbar tillväxt - en tillväxt som genererar välfärd och fler arbetstillfällen men också en högre livskvalitet för var och en av oss och en starkare social sammanhållning.
Under förra mandatperioden satsades i samarbetet mellan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i propositionen
Forskning för ett bättre liv
2,34 miljarder kronor sedan 2005. Forskning inom medicin, teknik och hållbar utveckling prioriterades, men också genusforskning och utbildningsvetenskaplig forskning fick mer pengar.
Herr talman! För Vänsterpartiet är målet att forskningen ska få 1 procent av bruttonationalprodukten, men vi tycker att det är viktigt att säga att det är den civila forskningen som ska ha 1 procent. I vår budget har vi fört över 500 miljoner från försvarsforskningen och satsar i stället dessa pengar på att öka kvaliteten på högskolan genom att förbättra forskningsanknytningen vid högskolornas grundutbildning.
Det gör vi dels genom att höja anslagen till grundutbildning och forskning för lärare vid högskolan, dels genom att öka antalet disputerade lärare. Främst lektorer behöver ökade möjligheter att själva få forska. När forskning och utbildning följs åt blir utbildningen bättre för den studerande, och forskningen tillförs nya idéer och impulser. För Vänsterpartiet är det grundläggande med en rejäl offentlig satsning på forskningsanslag så att man får en långsiktig utveckling av forskningen, bra forskningsmiljöer men även en forskning som kan vara oberoende och kritisk.
Det är viktigt att forskning och utbildning bedrivs i hela Sverige. Det är en viktig motor för att utveckla Sverige och för att bredda tillgängligheten och minska den sociala snedrekryteringen.
En viktig fråga för oss i Vänsterpartiet är också situationen för de forskarstuderande. I dag förekommer det att forskarstuderande finansierar sina studier med stipendier. I en undersökning som Högskoleverket gjorde hösten 2006 var den gruppen 8 procent. Varför är inte detta en lyckad lösning? Jo, för dessa doktorander har inte rätt till inkomstrelaterad ersättning vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet. De hamnar kort sagt utanför det sociala trygghetssystemet. De har inte heller rätt till den automatiska övergången till en doktorandtjänst som doktorander med utbildningsbidrag får när de har två år kvar av sin utbildningstid. Denna synpunkt delar vi med Sveriges doktorandförening, Sveriges doktorander och Sveriges förenade studentkårer. Avskaffa stipendier som finansieringsform inom forskarutbildningen!
Trots att de inte ska finnas så finns de, de så kallade skuggdoktoranderna. Det är personer som bedriver forskarstudier utan att vara antagna till forskarutbildning. Dessa skuggdoktorander är rättslösa och står ofta utanför trygghetssystemen. Ofta handlar det om stipendier. Ibland försörjer de sig på osäkra projektanställningar. Handledning och andra resurser kan försvinna utan förvarning eller motivering. Därför tycker vi i Vänsterpartiet att alla lärosäten ska redovisa hur många skuggdoktorander man har, vilka förhållanden de forskar under och vad man gör för att följa de regler som säger att studerande som forskar ska vara antagna till forskarutbildning.
Det finns många viktiga forskningsområden, och självklart finns det områden som Vänsterpartiet vill lyfta fram lite extra. Jag sade förut att det under den förra mandatperioden satsades pengar på utbildningsvetenskaplig forskning. Det är en fråga som är väldigt viktig för Vänsterpartiet. Den utbildningsvetenskapliga forskningen måste svara mot de behov som finns inom lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det är jätteviktigt med ett bra samarbete mellan universitet, högskolor, kommuner och skolor. Inom det sociala området har vi forskning och utvecklingsverksamhet på lokal och regional nivå där det forskas, där man samarbetar med kommuner och med kommuner och landsting eller, där jag bor i Göteborg, med Västra Götalandsregionen. Det handlar om forskning som har en väldigt nära dialog med verksamheter och där forskningskunskaper kan överföras till arbetet direkt ute i verksamheterna. En sådan modell skulle vi gärna se när det gäller utbildning och skola.
Vi vet att verkligheten ser olika ut för kvinnor och män inom en mängd områden. Detta är oerhört viktigt att jobba vidare med. Vi vet att männen är och har varit norm inom många områden, och det är därför väldigt viktigt att genusforskningen fortsätter att utvecklas och stärkas. Den bidrar till viktiga kunskaper för att nå ett mer jämställt samhälle och har varit en kunskapsbas som måste få finnas kvar för att jämställdhetsperspektivet ska slå igenom på de sociala, ekonomiska och politiska arenorna.
Genusforskningen har hjälpt till att synliggöra brister inom jämställdhetsområdet och synliggöra hinder för jämställdhet inom olika delar av Sverige och i olika verksamheter. Genusforskningen ökar kvaliteten i forskningen samtidigt som den synliggör kvinnor och män och makthierarkier. På så sätt får forskningen faktiskt en högre kvalitet och en högre självförståelse. Forskningen berikas genom att värderingsnormer som har hängt med sedan förr ifrågasätts.
Tidigare talare var inne på klimatfrågan. Det är en oerhört viktig fråga att ta tag i. Vi har en klimatberedning. Jag vet inte om de fortfarande sitter och inte kan komma överens om målen. Vänsterpartiet vill inte bara ta klimatfrågan på allvar. Vi vill också avveckla kärnkraften. För oss är det väldigt viktigt att satsa på forskning för hållbara energisystem, produkter och tjänster för energieffektivisering, drivmedel och kraftproduktion som baseras på hållbara resurser.
Vi är ett litet land. Vi är internationellt beroende, och därför måste vi fokusera vår forskning på de strategiska områden där behoven gör sig gällande. Energieffektivisering av bostäder är ett sådant område. Den elintensiva industrin som vi alltid får en politisk debatt om och priset på energi är ett sådant viktigt område. Där är det viktigt att hitta energieffektiviseringar. Ett annat viktigt område är biodrivmedel, och därför har vi föreslagit mer pengar än regeringen till att forska på de här områdena. Vi tycker också att man behöver samordna klimatforskningen och har föreslagit inrättandet av ett klimatsekretariat för denna viktiga funktion.
Forskning och utveckling är också väldigt viktiga områden för tillväxten. Vi vet att i Sverige är vi inte så värst bra på att se till att forskning vandrar vidare och blir produkter som sedan kommer ut på marknaden. Där finns stora brister i vårt land. Vi vill speciellt lyfta fram små och mellanstora företags möjligheter att få stöd i forskning och utveckling.
Därför vill Vänsterpartiet satsa mer på programmet Forska och väx som ju hjälper små och medelstora företag med forskning och utvecklingsverksamhet. Det är inte minst viktigt eftersom det oftast handlar om kvalificerade tekniska lösningar som måste prövas för att företagen ska kunna komma fram till en produkt.
Forskning och utveckling är livsviktigt för Sveriges fortsatta utveckling, för hur vi långsiktigt ska få ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Liksom den tidigare talaren vill vi från Vänsterpartiet säga att vi väntar på den forskningspolitiska propositionen. Vi vill gärna veta när den kommer och vilka målsättningar som finns när det gäller att satsa mer resurser på forskning.