Herr talman! Vi socialdemokrater vill satsa betydligt mer på forskning. Vi vill agera nu och inte skjuta frågan framför oss. Hade vårt budgetförslag för innevarande år antagits hade universitet och högskolor haft ytterligare 400 miljoner kronor till forskning. Det hade gjort skillnad. Vi hade haft ytterligare 100 miljoner kronor till småföretagarsatsningen Forska och väx.
Totalt sett har vi socialdemokrater ett forskningsanslag som är 2 miljarder kronor högre än den borgerliga regeringens under innevarande fyraårsperiod. Utöver detta föreslår vi ett investerings- och forskningsprogram inom energipolitiken på totalt 2 ½ miljard kronor under åren 2009 och 2010.
Jag kan således konstatera att det föreligger en väsentlig skillnad i ambitionsnivå mellan oss socialdemokrater och den borgerliga regeringen. Under valrörelsen talade den borgerliga alliansen vitt och brett om forskningens betydelse. Det utlovades stora satsningar. Men i regeringsställning har dessa vallöften fallit ganska platt till marken. Den borgerliga hållningen känns igen. Det är många vackra ord men lite verkstad. Man säger en sak men gör något annat.
Herr talman! Science är en av världens mest ansedda vetenskapliga tidskrifter. De har listat de tio viktigaste forskningsframstegen under 2007. På första plats kommer storskaliga genetiska kartläggningar med syfte att hitta riskgener för stora folksjukdomar som typ 2- diabetes. Lunds universitets diabetescenter och medicinska fakultet har spelat och spelar en avgörande roll i detta forskningsarbete.
Det är ett av många exempel på att forskning är bra för människans skull. Det inger hopp om en bättre morgondag med ökad kunskap om orsaken till sjukdomar och hur de ska botas.
De pågående och hotande klimatförändringarna är ett annat exempel på vikten av en förstärkt forskning. Vi ser glaciärer som smälter, öknar som breder ut sig och en havsnivå som stiger. Vi upplever orkaner, översvämningar och varma vintrar. Allt tyder på att jordklotet lider. Vi måste genom ökad forskning i internationell samverkan möta dessa miljöutmaningar och bygga ett ekologiskt hållbart samhälle för framtiden.
Forskning och utveckling är också avgörande för svenskt näringsliv. För att stärka konkurrenskraften krävs ständigt bättre varor och tjänster och effektivare produktionsmetoder. Det förutsätter en väl fungerande företagsnära forskning, såväl för de stora industriföretagen som för de små och medelstora företagen.
Företag söker sig till de länder som har de bästa förutsättningarna och tillgång till högklassig forskning. En välutbildad arbetskraft spelar också en avgörande roll för företagens lokalisering. Att satsa på forskning och utveckling är vårt främsta redskap för tillväxt och växande företag på en global marknad. Det är ytterst grunden för vår välfärd.
Herr talman! Med dessa tre exempel visar jag på att ökad kunskap och bildning genom forskning och utveckling är grunden för både en gynnsam samhällsutveckling och individens utveckling. Därför ska Sverige vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Det kräver fortsatt stora insatser av både staten och näringslivet. Vårt mål är att staten ska avsätta 1 procent av Sveriges bnp till forskning.
All forskning ska hålla hög kvalitet, och forskningsinsatserna ska rymma både bredd och djup. Det är viktigt att Sverige satsar på kvalitativt framstående forskningsmiljöer men också på forskning i hela landet. Internationaliseringen kräver att lärosätena blir bättre på att lyfta fram och utveckla sina starka sidor. För ett litet land som Sverige är förmågan till profilering och kraftsamling väsentlig för att kunna utveckla styrkeområden som når den internationella forskningsfronten.
Ett kännetecken för de mest framgångsrika universiteten i världen är att de förmår att förena en stor frihet för forskarna med ett akademiskt ledarskap som är kapabelt att göra strategiska val. En viktig insats för att skapa kraftsamling är att ge de mest framstående forskarna förutsättningar att bedriva långsiktig forskning i kreativa och attraktiva forskningsmiljöer med en kritisk massa.
För att Sverige fortsatt ska vara en ledande forskningsnation krävs förutom kraftsamling inom strategiska forskningsområden en bredd och mångfald i forskningsinsatserna. Det är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig forskning från andra länder samt skapa en koppling mellan grundutbildning och forskning. En bred grundforskning är nödvändig för att möjliggöra forskningsgenombrott. Därför är det viktigt att även i fortsättningen värna om den akademiska friheten. Det är ett avgörande element i universitetens och högskolornas forskning.
Vi socialdemokrater menar att det behövs ett förändrat resurstilldelningssystem som gynnar och förstärker framstående forskarmiljöer och som samtidigt slår vakt om forskning och forskningsanknuten högre utbildning i hela landet.
Forskningen vid svenska högskolor och universitet är världsledande i många discipliner. Däremot är det långt ifrån alla högskolor och universitet som har möjlighet att stödja sina forskare i att omsätta forskningsresultaten i nya varor och tjänster. För att stärka kommersialiseringen av forskningsresultat vill vi avsätta 50 miljoner kronor årligen i en nysatsning på holdingbolag och inkubatorer vid landets högskolor och universitet.
Herr talman! När vi socialdemokrater var i regeringsställning ökade de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med 2,3 miljarder kronor. Vi gjorde särskilda satsningar på forskning inom medicin, teknik och hållbar utveckling. Vi utvecklade strategiprogram för sex viktiga industribranscher.
Vi vill nu ta ytterligare ett steg och fördjupa dessa program samt utveckla nya strategiprogram för branscher inom tjänstesektorn. Sverige har under lång tid haft en hög profil i forskningsfrågor. Dessa satsningar måste nu öka ännu mer om Sverige ska klara den globala konkurrensen.
Det duger inte att den borgerliga regeringen skjuter frågan om forskning framför sig. Sverige har inte råd att vänta på eventuella krafttag från den borgerliga regeringen. På denna punkt är vi socialdemokrater väldigt tydliga. Vi vill agera nu. Därför avsätter vi betydligt mer pengar till forskning och utveckling.
Det är viktigt att vi som politiska partier sänder ut rätt signaler. Vi socialdemokrater signalerar tydligt att vi vill satsa mer offensivt på forskning och utveckling. Men vilka signaler sänder den borgerliga alliansen ut?
En av de första åtgärderna som vidtogs av den nya regeringen var nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Det motsvarade en minskning av forskningsanslaget med ca 350 miljoner kronor och uppemot 300 forskare. Det är beklagligt, eftersom Sverige har varit ett föregångsland inom arbetsmiljöområdet.
Dessutom tog den borgerliga regeringen genast bort forskningsmedlen till småföretagarprogrammet Forska och väx. Först 2008 avsätter regeringen medel till Forska och väx. Ett år har därmed gått förlorat.
Vi ser med oro på att regeringen vid sitt första år vid makten har minskat de statliga anslagen till forskning och utveckling i statsbudgeten, trots vallöftena om att öka den civila forskningen till 1 procent av bnp. Enligt Statistiska centralbyrån har anslaget till forskning och utveckling minskat med 550 miljoner kronor under år 2007.
Den resursförstärkning av forskningen på landets universitet och högskolor som den borgerliga majoriteten beslutat för innevarande år är långt ifrån tillräcklig. Faktum är att årets budget inte innehåller en enda krona utöver det som aviserades redan för över ett år sedan.
Herr talman! Den borgerliga forskningspolitiken liknar mest kejsarens nya kläder. Det var många och vackra ord i valrörelsen, men det mesta har fallit platt till marken. Denna defensiva hållning förstärks i det forskningsbetänkande som vi diskuterar i dag. Det hänvisas till fortsatta beredningar och en kommande proposition.
Jag vill därför ta tillfället i akt och fråga majoritetsföreträdarna i denna debatt: När kommer den forskningspolitiska propositionen? Kommer den borgerliga regeringen att uppnå målet att avsätta 1 procent av Sveriges bnp till forskning? Vilka är de prioriterade och strategiskt viktiga forskningsfälten under de kommande åren?
Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 1, 2, 4, 7 och 8.