Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1 och avslag på övriga reservationer.
I dag ligger mycket av den nationella expertisen inom kulturområdet i storstäder eller i huvudstaden Stockholm. Vi missar massor av den talang och kreativitet som finns ute i landet och som borde komma fler till del. Detta är inte hållbart.
I stället bör vi hitta en modell som gör att vi lyfter fram spetskompetens där den finns på olika platser i landet. Det bör ske i samverkan mellan regionerna och staten. Vi skulle kunna kalla det för en ny modell av den nationella kulturpolitiken. Vad jag menar är att man borde bygga vidare på de tankar som gjort samverkansmodellen så framgångsrik och göra en liknande modell för den nationella nivån.
Samtidigt behöver de statliga kulturinstitutionerna, exempelvis våra statliga museer och deras verksamheter, göras mer tillgängliga över hela landet. Det kan exempelvis ske genom att digitalt tillgängliggöra samlingarna och genom goda villkor för utlåning av museernas föremål.
Men det kan också handla om att institutionerna, museerna, får i uppdrag att sammanställa utställningar som kan turnera runt i landet. Varför kan man till exempel inte ordna föreläsningar och utställningar anpassade för bygdegårdar, nykterhetsloger och Folkets Hus runt om i landet? Det skulle ge fler möjlighet att ta del av våra statliga museers samlingar och kompetens samtidigt som det också skulle ge många andra fördelar. Exempelvis kan då skolor och andra kommunala institutioner, som äldreboenden och andra, få större möjlighet att ta del av kulturarvet och historien som i dag, som sagt var, ofta finns samlade i de stora städerna och inte minst i Stockholmsområdet. Man bör också se över möjligheten att förlägga statliga museers mer permanenta verksamheter till fler platser i landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor
Herr talman! I de nationella målen för kulturmiljöarbetet, som riksdagen antog 2012, tar man bland annat upp människors delaktighet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön. Kulturmiljön är också viktig för kunskap, bildning och upplevelser. Dessutom ska en mångfald av kulturmiljöer bevaras och samtidigt användas och utvecklas. Man ska främja en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Detta är viktiga mål.
Det är viktigt att också ordet "användas" och ordet "utveckling" finns med liksom att kulturmiljön ska tas till vara i samhällsutvecklingen. Som jag ser det handlar det om kulturmiljöer som lever och som används. Men självklart kan det uppstå konflikter och motsättningar mellan ett strikt bevarande och en ibland för kulturmiljön kanske för långtgående utveckling och förändring.
Vi behöver underlätta bostadsbyggandet i vårt land, då bostadsbristen är ett betydande problem. Byggprocessen behöver påskyndas i alla led för att underlätta och ge bättre förutsättningar för byggandet. Bland annat kan förändringar - moderniseringar - behöva genomföras i kulturmiljökraven och i reglerna för arkeologiska undersökningar för att underlätta för byggande.
Kulturvården är viktig; det vill jag understryka. Det är angeläget att skydda och vårda vår kulturmiljö. Samtidigt måste vi kunna möta dagens krav i samhället vad gäller byggande och tillväxt. Detta måste självklart ske med stor kunskap om den miljö man verkar i. Men samverkan mellan kraven som gäller både utveckling och bevarande av kulturmiljön kan bli bättre.
Herr talman! Än en gång yrkar jag bifall till reservation 1 och avslag på övriga reservationer.
(Applåder)