Herr talman! Gunnar Axén avslutade med att säga: Detta är min första och sista debatt med statsrådet. Var inte så säker! Det är möjligt för Gunnar Axén att begära ordet i morgon i utjämningsdebatten, så kan vi ta den diskussionen då och slipper den i dag. Jag är beredd att göra det. Jag ska delta i debatten i morgon med stor entusiasm.
Det här är inte särskilt uppseendeväckande. Redan i budgetpropositionen framgick tydligt att sysselsättningsstödet skulle vara ett generellt sysselsättningsstöd som inte var villkorat av nyanställningar.
Jag har sagt i något uttalande att det ser väldigt olika ut i Kommun-Sverige. Det finns säkert kommuner och landsting som kommer att kunna nyanställa tack vare de bättre ekonomiska förutsättningarna nästa år. Men det finns sannolikt också kommuner och landsting som inte kommer att kunna göra det. De kanske till och med är inne i en omstrukturering för att få en långsiktigt hållbar ekonomi och kommer att minska sin personal. Generellt tror jag, och nu säger jag att jag tror, att antalet kommun- och landstingsanställda kommer att öka nästa år i Sverige. Men det kommer att variera mellan kommuner och mellan landsting. Det finns ingenting som är en konfliktpunkt mellan sysselsättningsstödet och det omstruktureringsstöd som vi har gett Stockholms läns landsting.
Nu går jag över till omstruktureringsstödet. Det var ju så under den förra mandatperioden i Stockholms läns landsting - och jag tror att Gunnar och jag någon gång har varit överens om det - att man hade en kostnadsutveckling som inte stod i överensstämmelse med intäktsutvecklingen. Kostnadsutvecklingen i Stockholms läns landsting under förra perioden uppgick till 8 % om året, en exceptionell kostnadsutveckling.
Den hade sin grund i en bristande kostnadskontroll, i en privatisering och utförsäljning utan att man försäkrade sig om att man också fick ut bästa möjliga av de upphandlingar man gjorde. Det var en röra i hela administrationen i Stockholm. Det gjordes till och med uttalanden från ledande företrädare i Stockholms läns landsting om att man skulle visa på sista raden i negativt resultat vad man skulle betala till utjämningssystemet.
Den bristande kostnadskontrollen och den ohejdade kostnadsutvecklingen är de främsta skälen till den situation som Stockholms läns landsting befann sig i efter valet 2002.
Omstruktureringen med de 1,7 miljarderna har av landstinget bedömts som nödvändig för att kunna klara en långsiktig ekonomiskt stabil situation i Stockholms läns landsting, inte för att göra en knäck ett år för att uppnå ett balanserat resultat utan för att långsiktigt klara verksamheten och ekonomin i Stockholms läns landsting. Det är den bedömning de har gjort. Och vi gick då in med ett omstruktureringsstöd för att hjälpa till under den omstruktureringsfasen.
I morgon ska vi ta utjämningsdebatten. Men ibland i den offentliga debatten framskymtar det från moderat håll att Moderaterna inte vill ha något utjämningssystem över huvud taget, att Stockholms läns landsting skulle slippa betala ett utjämningsbidrag. Men går man in och granskar vad Moderaterna säger i riksdagen är budskapet ett annat. Försök att hålla er till ett budskap framför allt under debatten i morgon! Det skulle jag uppskatta.