Herr talman! Också jag vill börja med att lyckönska statsrådet till den nya utnämningen som landshövding i Hallands län. Jag har faktiskt själv bott ett par år i Halmstad. Det är en mycket trevlig stad. Man har nära till fotbollen där, och jag förstår att det MFF-inspirerade statsrådet Lövdén kommer att ha en lätt uppgift att gå över till kanske Halmstad BK. En gång i tiden spelade till och med landshövdingens chaufför Sylve Bengtsson vänsterytter i Halmstad BK, så något annat blir väl svårt. Jag har själv sett honom på Örjansvall.
Men det var kanske inte det jag i huvudsak tänkte tala om, utan det var ett särskilt ord i svaret, nämligen "omstrukturera". Vad betyder det? Statsrådet och jag har haft många debatter här under årens lopp om Stockholms läns landsting, och jag förutser vissa abstinensbesvär på just den punkten framöver från statsrådets sida. Men att använda ordet "omstrukturera" i den bemärkelse som statsrådet nu gör måste man ändå säga inte är korrekt. Det är en form av nyspråk. Vad det handlar om är centralisering i Stockholms läns landsting, att lägga ned, höja skatter, införa nya avgifter och minska på verksamheter.
Det är klart, om man gör alla dessa åtgärder föreligger det absolut möjligheter att minska bruttokostnadsnivån - inte nettokostnadsnivån - med de 1 700 miljoner som Gunnar Axén har pekat på och kanske till och med få balans i ekonomin fram till år 2005. Jag menar dock att baksidan av detta är att vi får längre köer, och det är någonting som statsrådet inte har nämnt i det här svaret. Jag förstår det. Det är inte lätt att både skära i kostnader och inte få någon effekt på verksamheten.
Därför vill jag avsluta detta inlägg med att säga att i den debatt som kommer i morgon om inkomstutjämningssystemet är det viktigt att vara mycket ärlig: När Stockholms läns landsting fick så dålig ekonomi efter 1998 berodde det på att man gick från en beräkningsmodell som baserades på data från folk- och bostadsräkningen till en så kallad matrismodell. Detta är någonting som har föranlett även statsrådet Lövdéns vänner att traska upp till statsrådet själv och säga att den nya beräkningsgrunden har en viktig del i att Stockholms läns landsting fick så väldigt dåliga finanser efter 1998, med genomslag år 2000.
En helt annan sak som statsrådet och jag diskuterat är hur man skulle finansiera detta. Där kan jag och statsrådet vara överens om att det inte var klokt av den dåvarande majoriteten att skjuta finansieringsproblemen framför sig. Det har jag sagt tidigare i denna talarstol. Men man måste veta varför det helt plötsligt blev ungefär 1 000 kr mer i kostnader per invånare i Stockholms läns landsting under ett enda år. Det berodde på att man gick från den tidigare modellen till en matrismodell.
Dessutom, och det vet statsrådet, byggde den nya modellen inte alls på hur det var i Stockholm utan den byggde på befolkningen i region Skåne.
Med detta vill jag tacka statsrådet för de många debatterna.