Herr talman! Liberalerna har omvärderat sin bostadspolitik för att vi ansåg att den inte var tillräcklig för att lösa bostadskrisen. Men jag tror att Miljöpartiet behöver ta ett särskilt stort ansvar i den här frågan, för Miljöpartiet har röstat emot många av de regelförenklingar som man nu är för.
När det gäller samtalen som vi hoppade av skulle Liberalerna och Alliansen tycka att det var bra om vi hade kommit överens, men hade det varit Göran Persson som satt på andra sidan bordet och pratade med oss i stället för Magdalena Andersson och Peter Eriksson skulle vi nog ha kommit överens. Problemet är att vi inte kan komma överens om förslag som innebär subventioner som inte är tillräckligt långtgående och som inte ger reformer som faktiskt löser krisen på bostadsmarknaden.
Vi ansåg inte att regeringen var villig att göra det. Regeringen ville över huvud taget inte heller sätta sig ned och prata med Alliansen enskilt, utan Vänsterpartiet skulle vara med på samtalen. Det är inte seriöst, för det finns inte en chans i världen - och jag tror att Vänsterpartiet håller med om det - att Vänsterpartiet och Alliansen skulle kunna komma överens om en gemensam bostadspolitik. Från regeringens sida innebar det en stor brist när det gäller att agera och faktiskt vilja komma överens.
Liberalerna och Alliansen kan inte acceptera byggsubventioner som marknaden själv inte vill ha, som marknaden tycker är onödiga. Vi vill absolut se genomgripande reformer på bostadsmarknaden. Men det skulle inte leda till det. Därför valde vi att lämna bostadssamtalen.
Att det byggs så många bostäder i Sverige i dag beror på att vi har högkonjunktur - det är viktigt att säga det. Det beror också på att en stor brist har byggts upp. Men ni kan inte hålla på och komma till kammaren med förslag som innebär duttande och sedan säga: Vi har löst bostadskrisen i Sverige.
Det är nämligen marknaden som kan lösa bostadskrisen i Sverige. Vi måste gå mot en reglering där vi låter marknaden ta över större delen av ansvaret. Och vi måste se till att sänka ränteavdragen.
Vi måste också börja lyssna på Göran Perssons åsikter. De liknar nämligen i mångt och mycket Liberalernas när det gäller det här. Jag skulle gärna vilja veta varför ni inte lyssnar på Finanspolitiska rådets åsikter.