Herr talman! Ett varmt tack för ett uttömmande
svar som det fanns många positiva inslag i. Som
utrikesministern har sagt är det en oro i det irakiska
Kurdistan. Man kan se embryot till en tragisk
utveckling med risk för stora spridningseffekter.
När man diskuterar t.ex. flyktingpolitik brukar
man tala om ''early warning system'', som innebär
att man ser att stormklockorna ringer. I det här
fallet ringer verkligen stormklockorna. Det gör att
man måste lägga ned mycket stor kraft och ta
många initiativ för att försöka stabilisera
situationen.
I detta kurdiska autonoma område finns det en
ansats till demokrati. Det är en skör planta, men
ansatserna finns ändå. Man är helt beroende av
FN:s stöd. Om FN:s övervakning över området
upphör faller dessa ansatser till demokrati samman.
Det är naturligtvis ytterst viktigt att
utrikesministern klart deklarerar att vi på alla sätt
måste se till att FN tar ett ansvar och ger en garanti,
så att människorna i det irakiska Kurdistan också
fortsättningsvis kan uppleva en viss trygghet och ett
självstyre. En sådan deklaration inte bara här utan
också i många andra sammanhang vore ytterst
välkommen.
Finns det en möjlighet att så småningom koppla
avvecklingen av sanktionerna till en sorts
permanent garanti både från Saddam Husseins sida
och från FN:s sida för att kurdernas självstyre kan
bevaras och bevakas? Om detta område
destabiliseras, faller i stort sett hela kurdernas sak.
Jag tror att kurderna själva inser att experimentet i
norra Irak måste lyckas. Annars kommer
tragedierna och spridningseffekterna att bli väldigt
stora.