Herr talman! Gustaf von Essen har frågat mig vilka
åtgärder jag avser vidta för att medverka till att den
kurdiska frågan kommer upp på dagordningen i FN
och andra internationella organ. Hans Göran
Franck har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta
i internationella organ för att uppnå fred och
mänskliga rättigheter för den kurdiska
befolkningen. Jag besvarar frågorna i ett
sammanhang.
Som utrikesutskottet i sitt betänkande om
mänskliga rättigheter m.m. (1993/94:UU26)
konstaterat är frågan om kurdernas situation
mångfacetterad och komplex. Eftersom kurderna,
liksom många andra minoriteter i denna region,
befolkar ett område som sträcker sig över flera
statsgränser -- i kurdernas fall främst Turkiets,
Irans, Iraks och Syriens -- betingas deras situation
av väsentligt olika förutsättningar beroende på i
vilken del av detta område de lever. Detta har
präglat den internationella behandlingen av
kurdfrågan.
Eftersom Turkiet tillhör den europeiska
länderfamiljen diskuteras frågan om kurdernas
ställning i landet bl.a. i ESK och Europarådet.
Regeringens syn på frågan har kommenterats från
denna talarstol vid ett flertal tillfällen under våren,
senast den 3 maj. Vad som har sagts vid dessa
tillfällen gäller ännu. Regeringen påpekar ständigt
i kontakterna med Turkiet vikten av respekt för
mänskliga rättigheter och vår önskan om en fredlig
lösning på kurdfrågan. Turkiet har en rätt att
bekämpa terrorism, men det är nödvändigt att
detta sker inom ramen för de demokratiska
principerna i en rättsstat.
De nordiska länderna föreslog vid en uppvaktning i
slutet av mars av den turkiska representationen vid
ESK i Wien att Turkiet bjuder in en ESK-mission.
Denna skulle bl.a. studera uppgifterna om en
försämring av situationen i fråga om mänskliga
rättigheter och användandet av tortyr i landet. Så
har ännu inte skett, och vi avser därför följa upp
frågan.
Sveriges representant i Europarådets
ställföreträdarkommitté framförde senast i mars
regeringens oro över häktningen av flera
parlamentsledamöter ur den prokurdiska
partigruppen DEP. Detta uttalande vann då stöd
från flera andra länder.
Sverige tog i ett anförande vid årets möte med FN:s
kommission för de mänskliga rättigheterna upp
situationen i sydöstra Turkiet.
Den svåra ekonomiska och politiska situationen i
Iran och Irak drabbar i hög grad ländernas kurdiska
befolkningar. I Irak har genom säkerhetsrådets
behandling av frågan en del av de områden som
bebos av kurder getts ett särskilt skydd i resolution
688 och beslutet att upprätta en säkerhetszon i
norra Irak. Försörjningssituationen i Irak är
allvarlig och har i norra delen av landet ytterligare
förvärrats av den irakiska regeringens blockad av
säkerhetszonen. På grund av interna kurdiska
stridigheter inom zonen och väpnade spänningar
vid gränserna mot Turkiet och Iran är situationen i
dag särskilt svår.
Att Irak ännu inte uppfyllt säkerhetsrådets krav för
att de ekonomiska sanktionerna skall upphävas,
samt dess ovilja att utnyttja möjligheterna som
sanktionerna ger till import av livsmedel och
medicin, har lett till att situationen för landets
befolkning är svår. Sverige rättar sig som bekant
efter FN:s säkerhetsråds beslut. Rådet beslutade
senast förra veckan att sanktionerna tills vidare
kvarstår oförändrade. Sverige följer nära
diskussionerna i säkerhetsrådet om när Irak kan
anses ha uppfyllt villkoren för att sanktionerna skall
hävas.
Sverige har under innevarande budgetår beslutat
om bidrag om sammanlagt 55 miljoner kronor till
FN:s humanitära biståndsprogram, som i synnerhet
är inriktat på norra Irak, samt om ytterligare 20
miljoner kronor till den vaktstyrka som patrullerar
säkerhetszonen och eskorterar biståndskonvojer.
Bidrag har dessutom lämnats till enskilda
organisationer för insatser i området.
I FN:s generalförsamling och kommissionen för de
mänskliga rättigheterna är Sverige
medförslagsställare till de återkommande
resolutioner som kommissionen och församlingen
antar om Irak och Iran. Särskilda rapportörer har
utsetts för MR-situationen i de båda länderna, och
Sverige kommer att fortsätta kräva att dessa
rapportörer ges möjlighet att besöka länderna och
fullgöra sina uppdrag. Senast vid årets möte med
MR-kommissionen tog vi i ett anförande särskilt
upp förtrycket mot kurderna i Irak.
Således har Sverige aktivt verkat för att kurdernas
utsatta situation behandlas i internationella organ,
och regeringen kommer att fortsätta att på lämpligt
sätt och i lämpliga forum verka för att kurdernas
mänskliga rättigheter och minoritetsrättigheter
respekteras.