Fru talman! I alliansregeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor slår vi fast att våldsutsatta människor ska få samhällets stöd att leva ett normalt liv i frihet. Myndigheternas insatser ska syfta till att hindra våldsverkare från att begå brott och därmed hota andra människors trygghet. Låt oss också slå fast att frihetsinskränkningar måste riktas mot den som utövar våld, medan den våldsutsattas frihet ska värnas.
Fru talman! Brottsoffer ska bemötas på ett professionellt sätt. Kommunerna har enligt lagen ett ansvar för att brottsoffer ska kunna få den hjälp och det stöd som de behöver. Socialtjänstlagen har under alliansregeringens tid skärpts för att tydliggöra kommunernas ansvar för brottsoffer.
Jag vill också påminna om att i det betänkande som justitieutskottet har berett har inga följdmotioner väckts med anledning av den skrivelse som regeringen har presenterat med anledning av Riksrevisionens rapport. Jag är dock inte förvånad över att den rödgröna oppositionen försöker använda rapporten i denna debatt.
Fru talman! Regeringen har avsatt mer resurser till rättsväsendet, och fler förövare ställs till svars för sina handlingar. Det finns i dag ett antal möjligheter att utkräva ekonomisk kompensation. En väg är att gå via Kronofogdemyndigheten för att få ut ersättning frivilligt eller genom en så kallad tvångsutredning. Det kan även gå försäkringsvägen, och som en sista utväg kan brottsoffret vända sig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning. Utifrån detta kan man tycka att vi har ett generöst system i Sverige, där staten kan träda in ekonomiskt för att stötta enskilda brottsoffer. Det är något som vi ska slå vakt om.
Att domstolarna dömer någon att betala skadestånd innebär dock inte per automatik att pengarna betalas ut till brottsoffret. Tyvärr är det alldeles för vanligt att gärningsmannen inte betalar skadeståndet frivilligt.
Fru talman! I den delen instämmer vi i Riksrevisionens skrivelse att uppföljningen kan förbättras när det gäller stödet till dem som utsatts för brott men inte får ut sitt skadestånd. Brottsoffer är fortsatt en prioriterad fråga för regeringen, och därför pågår också ett antal utredningar, vilket tidigare kolleger har nämnt.
Det är också bra att de äldre lagarna - jag tror att den äldsta var från 1978 - ses över. Det är viktigt, och jag vill också påminna om att det är Folkpartiet och alliansregeringen som har tagit dessa initiativ. Därför finns det ingen anledning att i dag fatta andra beslut än att invänta utredningen som presenteras om några månader.
Utgångspunkten i utredningen har varit väldigt tydlig: Man ska fortsatt stärka brottsoffrets ställning och stöd samt hur samhället, exempelvis genom staten, kan ta ett ännu större ansvar för att utkräva skadeståndet.
Fru talman! Det finns också ett större fokus i dag när det gäller brott i nära relationer och sexuella övergrepp. Regeringens tidigare presenterade handlingsplaner för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, förtryck och våld i samkönade relationer samt människohandel för sexuella ändamål är ytterligare exempel på hur regeringen de senaste åren lyft upp frågan på agendan.
Vi har också genomfört ett antal fortbildningsinsatser på det här området. Tjejjourerna och brottsofferjourerna har fått förstärkta resurser. Även polismyndigheterna har fått särskilda uppdrag att jobba med den här frågan, och lagen om stalkning har nyligen trätt i kraft.
Det Socialdemokraterna efterfrågar, fru talman, är egentligen inga nyheter. Rikspolisstyrelsen har sedan 2007 ett särskilt uppdrag att säkerställa att det hos varje polismyndighet ska finnas tillgång till kvalificerad kompetens där man kan ge brottsoffer relevant information om de insatser som finns tillgängliga för brottsoffer i samhället. Detta ska årligen följas upp. Utifrån de beslut som togs från 2007-2008 och framåt finns det uppenbarligen ett behov av att följa upp handlingsplanens uppdrag och beslut ännu tydligare. Det håller jag med om.
Brottsoffer måste få mer stöd. Det måste bli lättare att få ut sitt skadestånd, men låt oss ändå avvakta den utredning som lämnas i slutet av april till regeringen.