Herr talman! Sverige har sedan tolv år tillbaka en försöksverksamhet i grundskolan, i praktiken högstadiet, och i gymnasiet. Det innebär att det på ett trettiotal skolor i Sverige finns spetsklasser. Det betyder att de elever som läser i en sådan klass i grundskolan i praktiken läser på gymnasienivå, och på gymnasiet läser man i betydligt snabbare takt än i ett vanligt nationellt gymnasieprogram. Det finns i naturvetenskapliga ämnen, samhällsorienterande ämnen och även i vissa språk.
Detta är jättebra. Vi införde det när vi hade en alliansregering. Det var 2012 som det trädde i kraft. Det har varit en försöksverksamhet. Vår ambition från Liberalernas sida har hela tiden varit att det ska bli permanent. Det är vår uppfattning. Vi ser också på de utvärderingar och enkäter som görs att man är väldigt positiv till detta.
Det finns en grupp elever i svensk skola som är väldigt högpresterande. De måste få mer tuggmotstånd och större utmaningar och möjligheter än de ofta får i den vanliga klassen, om jag uttrycker mig på det sättet. Spetsklasserna ger en möjlighet för elever som är väldigt duktiga. Ofta krävs inträdesprov för att man ska bli antagen till en sådan utbildning.
Redan när mitt parti och Centerpartiet hade en budgetsamverkan med Socialdemokraterna och Miljöpartiet - alltså det som kallades januariavtalet - hade vi ambitionen att göra spetsklasserna permanenta, men det blev inte så, för avtalet sprack i förtid. Men nu går regeringen fram med en proposition så att de ska kunna bli permanenta. Från Liberalernas sida tycker vi att det är väldigt viktigt.
Förslaget i propositionen innebär också att man ska kunna läsa vissa ämnen på gymnasial nivå i grundskolan. Vi öppnar alltså även för detta. I Regeringskansliet bereder man nu detta och arbetar med hur olika bestämmelser ska utformas för dem som ska kunna bedriva dessa utbildningar. En skola eller en kommun ska kunna göra en ansökan om detta hos Skolverket, och då är det förstås viktigt hur bestämmelserna ser ut, så att detta inte urvattnas utan att vi tvärtom har väldigt höga ambitioner.
De elever som är väldigt duktiga och högpresterande ska ges möjlighet att gå i en spetsklass. Till syvende och sist handlar det om Sverige och om vår framtid som innovationsland. Att vi har duktiga ungdomar som behöver få mer utmaningar i skolan ska definitivt inte ställas i motsats till andra som behöver viktiga insatser i skolan, till exempel elever som behöver mer stöd och så vidare. De ska också få det.
Från Liberalernas sida handlar detta om vår syn på kunskap och utbildning - att varje elev, varje barn och varje ungdom hela tiden ska kunna få nya utmaningar och att vi ska ha höga ambitioner - och också om en människosyn där vi inte vill stöpa alla i samma form. Vi har i dag en skola där vi vet att en del elever behöver mer stöd, men det finns också en del elever som kan gå snabbare fram. Det är bakgrunden till propositionen.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)