Herr talman! I betänkandet behandlas Försvars-
maktens viktigaste komponent och kompetensbärare,
nämligen personalen. Övergången från ett invasions-
försvar till ett insatsförsvar kräver nya förutsättningar
för personalförsörjningen. Ett mindre försvar, de nya
hoten och de fyra huvuduppgifterna ställer förändrade
och högre krav på kvalitet, beredskap och anpass-
ningsförmåga.
Kunskap och färdighet som ingen eller få har eller
har haft omöjliggör en långsiktig anpassning. Den nu
rådande situationen med en försvarsmakt med låg
verksamhetsnivå som får allt modernare materiel,
men där officerare och värnpliktiga får allt sämre
möjlighet att lära sig använda ny materiel är en ekva-
tion som inte går ihop. I detta sammanhang vill jag
särskilt betona en sak i det framtida militära skolsy-
stemet: Officerarnas förmåga att föra befäl över sina
typförband måste säkras. Förmågan till väpnad strid
är ju en grundläggande förutsättning för att För-
svarsmakten ska kunna hantera hela hotskalan.
Det är därför ett tydligt krav från Kristdemokra-
terna att utbildnings- och övningsverksamheten upp-
rätthålls på en nivå som långsiktigt säkerställer en
betryggande försvarsförmåga.
Jag ska citera Personalförsörjningsutredningen.
Man skriver: "Att skapa en fungerande insatsorgani-
sation ställer krav på att samverka, samöva och sam-
tänka."
Vid ett hot behöver ett känsligt och högteknolo-
giskt samhälle som Sverige en modern försvarsmakt
med tillräcklig kapacitet i grundorganisationen och
med god förmåga att behålla och inspirera kvalifice-
rad personal.
Herr talman! I utskottet råder stor enighet om att
totalförsvarsplikten alltjämt bör vara grunden för
personalförsörjningen. Vi bör ha en yrkesofficersut-
bildning som tillgodoser kvaliteten, tydliga rekryte-
ringsmål för att öka andelen kvinnliga officerare och
ett behovsprövat och attraktivt reservofficerssystem
utifrån en helhetsbedömning av den enskildes förut-
sättningar. De civilanställdas kompetens ska också
utnyttjas bättre. Den frivilliga försvarsverksamheten
ska utformas med hänsyn till totalförsvarets omin-
riktning.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att värn-
plikten ska göras mer attraktiv så att fler kvinnor
väljer att göra värnplikt. Det är oacceptabelt att näs-
tan 50 % av kvinnorna i det militära säger att de är
utsatta för kränkande behandling av sina manliga
kamrater.
Olika aktiviteter pågår för att öka andelen kvinnor
både bland totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt
och bland officerare. Stora insatser har gjorts, och
görs, för att förbättra miljön också för kvinnliga
värnpliktiga. Men fortfarande finns mycket att göra
på det området. Framför allt måste synen på och atti-
tyderna till kvinnan ändras. Det handlar om ett arbete
som börjar redan i hem och förskola. Trakasserier på
grund av könstillhörighet kan inte accepteras i ett
land som säger sig vilja arbeta för mänskliga rättig-
heter. Den självklara utgångspunkten är den männi-
skosyn som värderar kvinnor och män lika.
En förutsättning för en ändrad attityd till kvinnan
är att kraftåtgärder vidtas för att få ett slut på sextra-
kasserierna och att den sociala miljön liksom arbets-
miljön präglas av hänsyn både till kvinnors och till
mäns behov. Alla måste ges samma chans och inom
försvaret användas efter sin förmåga.
Herr talman! Dagens tillämpning av värnpliktsy-
stemet gör att den dyra investering i utbildning som
ca 16 000 värnpliktiga får inte ger Försvarsmakten
valuta för pengarna. Vårt tidigare mobiliserande
massförsvar med i huvudsak nationella uppgifter
omformas nu till en allsidig och flexibel insatsorgani-
sation med uppgift att utföra ett bredare spektrum av
uppgifter. Det nuvarande värnpliktssystemet räcker
därför inte längre till för att lösa de nya uppgifterna.
Kvalitet och beredskap är alltmer komplexa, och
tekniskt komplicerade förband kräver längre utbild-
ning och tjänstgöring.
För att kunna förbättra möjligheterna att personal-
försörja de internationella insatserna, förbättra bered-
skapen och höja kvaliteten i verksamheten anser vi att
Försvarsmakten ska kunna anställa den som nyligen
fullgjort värnplikt. Kristdemokraterna anser, liksom
Personalförsörjningsutredningen, att ett system med
visstidsanställning av soldater och sjömän bör införas
som omfattar högst 1 000 personer som anställs på
högst två år. Försvarshögskolans undersökning visade
att en så pass hög andel som 64 % av de värnpliktiga
hade intresse av att ta en visstidsanställning. Jag yrkar
bifall till reservation 4.
Herr talman! I ett särskilt yttrande kommenterar vi
vår syn på tjänstgöringsskyldigheten för yrkesoffice-
rare i internationell verksamhet.
Regeringen menar att tjänstgöring i den freds-
främjande verksamhet som Försvarsmakten bedriver
utomlands bör betraktas som en naturlig del av de
anställdas yrkesutövning och att yrkesofficerare som
nyanställs bör vara skyldiga att tjänstgöra i utlands-
styrkan. Redan anställda yrkesofficerare bör ges möj-
lighet att göra ett sådant åtagande.
Sedan 1996 har deltagande i internationell freds-
främjande verksamhet varit en av Försvarsmaktens
fyra huvuduppgifter. Enligt lagen om väpnad styrka
för tjänstgöring utomlands ska den personal som
deltar i fredsfrämjande operationer anställas särskilt
och ingå i utlandsstyrkan. Den särskilda anställningen
är en markering att utlandsstyrkan ska rekryteras på
frivillig grund.
Kristdemokraterna anser att för yrkesofficerare
som nyanställs i fortsättningen bör anställningen
innebära en skyldighet att tjänstgöra såväl inom som
utanför Sverige i samtliga de uppgifter som För-
svarsmakten har. Det får till följd att en yrkesofficer
ska kunna tjänstgöra i utlandsstyrkan utan att vara
tjänstledig från Försvarsmakten.
De yrkesofficerare som är anställda i dag har in-
gått ett anställningsavtal under andra förutsättningar
än de som enligt förslaget kommer att anställas. Vi
kristdemokrater avvisar därför vad utskottsmajorite-
ten anför om att yrkesofficerarna ska ha skyldighet att
delta i all den internationella verksamhet som kan
komma i fråga, inklusive fredsbevarande och freds-
framtvingande verksamhet. Ett åtagande i utlands-
styrkan för redan anställda yrkesofficerare bör enligt
vår mening vila på frivillighet. Redan anställda yr-
kesofficerare bör ges möjlighet att göra ett sådant
åtagande.
Vi vill också betona att det är viktig att skapa så-
dana förutsättningar som leder till att en utlands-
tjänstgöring blir ett naturligt val. Det gäller därför att
göra den viktiga och säkerhetspolitiskt angelägna
internationella verksamheten intressant. Den personal
som skickas ut i världen i fredsfrämjande missioner
sänds ut på uppdrag av det svenska folket för att bidra
till att skapa och upprätthålla den internationella
freden och säkerheten. Kristdemokraterna anser där-
för att ett heltäckande trygghets- och förmånssystem
bör utarbetas i samverkan med de fackliga organisa-
tionerna. Goda anställningsvillkor brukar ge snabba
resultat!
Tjänstgöring i internationell tjänst bör i första
hand och i största möjliga utsträckning ske med fri-
villigheten som grund och ske i nära samråd med den
enskilde. Stor respekt måste t.ex. visas den enskilde
när det gäller hänsyn till de egna familjeförhållande-
na.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis beröra det
förslag att reducera officersrekryteringen år 2003 och
2004 med 300 per år som Försvarsmakten framför i
sitt budgetunderlag för nästa år. Insatsorganisationen
behöver många välutbildade och välmotiverade unga
officerare för att bl.a. få fart på en högkvalitativ för-
bandsverksamhet. Rekrytering är ju en framtidsinve-
stering i kompetens.
Även om syftet med en minskad rekrytering är att få
mer pengar till den kontinuerliga förbandsverksam-
heten kan beslutet bli kontraproduktivt genom att det
om några år fattas officerare som leder, planerar och
utvecklar verksamheten. Jag vill därför uppmana
regeringen att allvarligt överväga andra metoder att
rationalisera Försvarsmaktens verksamhet för att
skapa mer utrymme åt den dagliga verksamheten.