Fru talman! Jag vill börja med att tacka Mats Green för inledningen på anförandet, om betydelsen av elektricitet - otroligt viktigt och bra! Sedan gick det ganska raskt utför, från denna höjdpunkt i anförandet. Också jag kan meddela att vi inte bara i riksdagens talarstol, i debattartiklar och på andra sätt har berättat för regeringen vad vi tycker är viktigt när det gäller inriktningen för energipolitiken utan också skickade in skriftliga svar som beskrev hur vi tyckte att denna proposition skulle se ut.
En av de viktigaste saker som vi har lyft fram är just målet för energipolitiken att producera mer el till 2030, men något sådant finns inte i regeringens proposition. Det är inte bara vi socialdemokrater som efterlyser detta, utan det gör också branschen och industrin.
Häromdagen skrev företrädare för just den industri som Mats Green talar om - den tunga industrin - om behoven av ett mål till 2030. De säger att industrins behov till 2030 inte stämmer överens med det politiska fokuset till 2045. Ekvationen går inte ihop.
Vi har som land enorma möjligheter att klara den omställning som vi nu står inför eller egentligen redan har påbörjat. Vi har enorma möjligheter att bli vinnare i Sverige. Runt om i världen springer andra länder allt fortare, men regeringen vill inte göra saker här och nu.
Frågan till Mats Green är: Varför inte ta dessa beslut, sätta upp målet och komma med åtgärder som verkligen ser till att industrin får möjlighet att utvecklas i hela landet?