Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Allmän miljö- och naturvård

Magnus Ek (C), 2019-12-16 (riksmöte 2019/20).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2019/20:MJU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag konstaterade när vi hade motsvarande debatt för ett år sedan det sorgliga i att tillhöra en generation som kommer att få vänja sig inte bara vid att sätta upp miljömål utan också vid att uppsatta miljömål inte uppfylls till den tid vi har sagt.

Vi kan konstatera det även i år. Av de 16 miljökvalitetsmål vi har i landet når vi med uppsatta styrmedel 2. När det gäller resterande mål är det tveksamt om vi uppnår dem. Utvecklingen är delvis positiv, delvis negativ. När det gäller 5 av våra 16 miljökvalitetsmål har vi en negativ utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har haft en ganska lång debatt kring ett av miljökvalitetsmålen. Jag vill börja med det. Det är det som rör en minskad påverkan på jordens klimat. Jag och Centerpartiet är övertygade om att Sverige har ett ansvar inte bara mot oss själva i kampen för en värld där vi inte har en negativ påverkan på jordens klimat och där vi inte har en global uppvärmning. Vi har också ett internationellt ansvar, och vi har möjligheter för det svenska samhället, den svenska industrin och svenska arbetstillfällen i klimatomställningen.

Man kan ibland få bilden av att miljö- och klimatarbetet är någonting som vi tar på oss, att det är en börda för svenska företag, svenska människor och det svenska samhället som vi tar på oss för någon annans skull. Det är helt enkelt inte sant. Vi tar på oss miljö- och klimatarbetet för att bygga en bättre värld för oss själva men också för att vi är övertygade om att det finns ett värde i att vi ligger långt fram i den omställningen. Det är här som vi kommer att skapa nya arbetstillfällen i Sverige inom grön teknik och med våra förnybara resurser, och det ska vara en viktig del i att bygga det svenska samhället starkt även framöver.

Tyvärr, herr talman, ser det inte på alla sätt ljust ut när det gäller att uppnå de mål som vi internationellt och gemensamt har enats om i Parisavtalet. De globala utsläppen ökar. Vi har tack och lov en något minskande utsläppskurva i Sverige, men även här ligger vi under vad vi skulle behöva uppnå. Och vi vet alla i denna kammare, hoppas jag, vilka konsekvenser det får ifall vi inte gemensamt klarar av att nå upp till uppsatta mål.

Det är beklämmande när vi ser en motsättning mellan att göra insatser i Sverige och att ha ett ansvar globalt. Jag ska inte fördjupa mig alltför mycket i biståndspolitik och handelspolitik. Det rör andra utsläppsområden och andra delar av budgeten. Men det är inte så att vi bara har ett ansvar internationellt. Sverige måste också kunna klara av att visa hur utvecklade och rika länder kan ställa om.

Klimatutmaningen löses inte bara i tillväxtländer. Den löses inte bara i medelinkomstländer, som Kina och Indien, utan även utvecklade länder måste klara av att ta sin del av ansvaret.

Utifrån detta är jag glad över det budgetförslag som ligger på bordet, herr talman. Det är inte bara den största miljö- och klimatbudgeten någonsin. Den fokuserar också mer på rätt saker. Denna budget innebär grön skatteväxling på riktigt. Det är inte bara så att miljöskatterna höjs, utan det är också så att skatterna på det som är bra för miljön och skatterna på jobb och företagande sänks. Skattetrycket överlag sänks. Det är någonting som jag, som ju ekonomiskt sett är liberal, tror är väldigt bra för det svenska samhället och för svenskt företagande. Det är precis det som en grön skatteväxling innebär. När vi lägger skatter på det som är dåligt för miljön ska vi också klara av att minska skatter på andra områden.

Jag är glad över de satsningar som görs på forskning och utveckling och på att bibehålla det handslag som vi har gjort med svensk industri om att sänka de svenska utsläppen, även i viktig basindustri och viktiga näringar.

Jag är glad över att vi börjar genomföra det som vi är överens om i januariavtalet.

Jag är glad över de vinster som finns där på konsumtionsbaserade utsläpp och hållbart flygbränsle. Det är riktiga steg för att uppnå en cirkulär ekonomi. Vi ska senare under mandatperioden se över möjligheten till ett produktpass och utveckla klimatlagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Den här omställningen handlar för all del inte bara att beskatta det som är dåligt utan också om att bygga möjligheterna till den cirkulära ekonomin och visa hur omställningen ska gå till. Jag tror, herr talman, att det är precis det här som vi åtminstone del gör med höstbudgeten och med januariavtalet.

Jag är mer oroad över den lättsinnighet som vi ser i den svenska politiken just nu om långsiktigheten i de ramverk vi sätter för näringslivet. Jag vet vilken bromskloss det blev för de företag som utvecklade biodrivmedel förra mandatperioden när förutsättningarna var oklara. Jag tror inte att det när någon som vinner på att vi från politiken inte klarar av att ge tydliga och raka förutsättningar för hur svenska företag ska utvecklas och vilka styrmedel som kommer att vara gällande.

Herr talman! Jag vill använda några minuter av mitt anförande till att tala om några av de andra 16 miljökvalitetsmålen. Allting är inte bara klimatutmaning. Vi har också stora utmaningar vad gäller den biologiska mångfalden i Sverige. Det handlar om att bevara det biologiska arvet till kommande generationer, att bevara resiliensen i den svenska naturen och ta vara på de ekosystemtjänster som gagnar hela samhället.

Här tror jag att politiken behöver ta rejäla kliv. Jag och Centerpartiet är glada över att satsningarna på till exempel levande våtmarker förstärks. Det är någonting som inte bara är bra för den biologiska mångfalden och för naturen. Det handlar också om krisberedskapen och försörjningstryggheten. Den dagen vi har torka vet vi att det står vatten i landskapet. Efter åren vi har haft blir det tydligt för allt fler att man måste kunna kombinera samhällsvinster och miljövinster. Mer pengar till återställande av våtmarker är ett typexempel på hur vi kan uppnå det.

Jag är också lite oroad över var tyngdpunkten i diskussionen om biologisk mångfald hamnar. När jag säger biologisk mångfald i den här kammaren börjar många direkt tänka skog. Visst är det värdefullt att vi klarar av att ha balansen mellan produktion och naturvärden. Men vi får inte glömma bort att vi inte bara ska klara av att värna den biologiska mångfalden i skogen. Vi måste också fundera på hur vi gör i havsmiljöer och kustnära områden. Framför allt måste vi inse att vi är väldigt dåliga på att göra det i landskapet mellan det rena jordbrukslandskapet och skogen.

Här har vi hotade arter som är hotade för att vi har för lite hävd snarare än för mycket skydd. Det är en utmaning som vi inte har klarat av att hantera politiskt som jag tror det är värt att vi under den här mandatperioden och under kommande år verkligen återvänder till och funderar på. Hur klarar politiken av att hjälpa till att leverera förutsättningar för den biologiska mångfalden och för dem som värnar den genom att hävda landskapet?

Herr talman! Jag får avsluta anförandet med den politiska klyschan att jag är stolt över det som Centerpartiet har klarat av att leverera i budgeten. Jag är stolt över de förhandlingar som vi har genomfört, men jag är inte nöjd.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Magnus Ek (C): Allmän miljö- och naturvård (2019-12-16) — PRESS0