Herr talman! När man lyssnar på Liberalerna och de andra regeringspartierna blir det väldigt tydligt att de tror att det är väldigt enkelt – att verkligheten ser ut som att om man får ett avslag och inte har möjlighet att söka på nytt kommer man automatiskt att lämna Sverige.
Verkligheten är mycket mer komplex än så. Bara nu under debattens gång fick jag ett mejl från en man som berättade om en vän som blivit utvisad tre gånger till tre olika länder. Varje gång tvingades man ta med honom tillbaka till Sverige, för inget land accepterade att ta emot honom. Familjen lever nu på försörjningsstöd. Barnen är födda här. Han får inte jobba. Situationen är fullkomligt desperat och orimlig. Enorma kostnader har gått åt för dessa flygresor.
Den här mannen är inte ensam. Det finns många asylsökande som fått nej, blivit kvar år efter år hos Migrationsverket – alltså många gånger utan att gömma sig – och försökt ta sig till sina hemländer. Ändå går det inte.
Statistiken visar att det inte är så att ett nej alltid är ett nej. I nästan en fjärdedel av fallen de senaste åren har personer fått asyl eller uppehållstillstånd i Sverige efter preskription. När det gått fyra år har de alltså kunnat visa att det är livsfarligt att återvända till hemlandet.
Med regeringens politik kommer fler människor att hamna i ett livslångt limbo. Det är orimligt.