Fru talman! Kulturarvet är vårt gemensamma, och det är en angelägenhet för oss alla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor
Kulturarvet beskrivs på ett bra sätt som spår och uttryck från det förflutna som tillskrivs värde och som används i samtiden. Det bidrar till gemenskap och skapar förståelse för samhällets utveckling, för vår kultur och för vår historia. Men det kan också vara utgångspunkt för reflektion kring, och kritik av, olika samhällsskeenden. Det är angeläget att bredda kunskapen om kulturarvet, och det handlar om bildning.
Kulturarvet är mångfasetterat. Det är samlingarna på våra institutioner, våra gemensamma kulturskatter. Men det är också enskilda människors språk och levnadssätt, byggnader och miljöer, traditioner och mycket annat som tillsammans utgör kulturarvet.
Men hur kulturarvet mer specifikt definieras är inte en fråga för politiker. Kulturarvet definieras av hur det uppfattas och används av oss alla gemensamt. I den mån det behöver bestämmas och avgränsas ska det göras av professionen och forskningen. Politiken ska skapa organisatoriska ramar och finansiera kulturarvsinstitutionerna medan expertisen ska ansvara för förvaltningen och möjligen också till viss del definitionen av kulturarvet.
Vi har en museilag. Den antogs under förra mandatperioden med Miljöpartiet i regering och med en miljöpartistisk kulturminister. Det är den första i sitt slag som vi har i Sverige.
Museilagen slår fast museernas oberoende gentemot politiken och formaliserar principen om armlängds avstånd. I museilagen stärks också museernas status som kunskapsinstitutioner. Allt det här är centralt och viktigt för Miljöpartiet.
Kulturarvet bör tolkas och kontinuerligt omtolkas under tidens gång i takt med att ny kunskap tillkommer. Det innebär inte på något sätt att kulturarvet är flyktigt eller godtyckligt. Tvärtom måste kulturarvet omtolkas med ödmjukhet utifrån den kunskap som vid varje givet ögonblick står till buds. Det som sker, görs och händer i dag kan vara kulturarv i morgon. Därför måste den kultur som skapas i dag förvaltas med omsorg så att den kan komma nya generationer till del i framtiden.
Miljöpartiets partiprogram inleds med tre solidariteter. En av dem är solidaritet med kommande generationer. Det handlar om att vi ska leva på ett sådant sätt att vi kan överlämna en planet som är frisk och som går att leva på men där också kulturen och kulturarvet finns med. Det är viktigt.
Med Miljöpartiet i regering har vi länge arbetat för att göra kulturarvet tillgängligt för fler och över hela landet. I museilagen är det uttalat att museernas samverkan ska underlättas. Samlingar och föremål ska lättare kunna delas mellan olika museer och kulturarvsinstitutioner så att människor över hela landet kan ta del av det gemensamma kulturarvet.
Flera av våra kulturinstitutioner har fått ekonomiska förstärkningar. Fri-entré-reformen som försvann i högeralliansens budget förra hösten är återinförd. Det är bra. Det är viktigt att entréavgifterna inte står i vägen för att människor ska kunna ta del av våra gemensamma kulturskatter. Kulturarvet tillhör oss alla och ska vara öppet och fritt och tillgängligt för alla.
Kulturarvsfrågor
Fru talman! Avslutningsvis vill jag uttrycka min oro över att det finns krafter i vårt eget land och i omvärlden som vill använda kulturarvet för politiska syften. Genom att lyfta ut vissa delar av kulturavet vill man skapa splittring i stället för öppenhet och gemenskap.
Museerna ska vara fria att själva bestämma över sin verksamhet och sina utställningar. Precis som medierna, forskningen och den fria konsten inte ska tjäna politiska intressen ska inte heller kulturarvet göra det.
Jag yrkar bifall till förslaget i kulturutskottets betänkande.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Integration