Fru talman! Det går inte att undvika att kommentera Sultan Kayhans anförande. När det gäller den budgetmotion som Sveriges riksdag röstade igenom före jul - man må kalla den för servettskiss - kan jag konstatera att Socialdemokraterna sedan den gick igenom inte har haft några problem med att försöka ta åt sig äran för alla de satsningar denna budgetmotion innebar. Det handlar om satsningar på sjukvården, skolan, tullen och så vidare.
Fru talman! I dessa dagar går det inte heller att låta bli att kommentera det faktum att Sultan Kayhan i sitt anförande yppade orden "satsningar på Försvarsmakten". Jag tror inte att någon i Sverige i dag anser att Socialdemokraterna har någon trovärdighet i denna fråga. De är ju i Försvarsberedningen beredda att ha ambitiösa mål, naturligtvis, men utan resurser. Det, om något, är en servettskiss eller möjligtvis en gammal disktrasa.
Fru talman! Jag tänkte nu återkomma till ämnet. Att Socialdemokraterna var villiga att sälja ut hela sin politiska själ för att vara kvar i Regeringskansliet stod naturligtvis klart i och med januariöverenskommelsen, det vill säga JÖK:en. Det gäller sänkt skatt för de rikaste, marknadshyror, försämrad arbetsrätt med mera.
Men det är faktiskt en nyhet för mig, fru talman, att Socialdemokraterna nu inte heller vill stå upp för förslag som detta, som skapar mer resurser till välfärden.
Jag har två frågor till Sultan Kayhan: Varför har ni en så negativ inställning till detta förslag, som ni trots allt lägger fram? Varför står inte Sultan Kayhan och försvarar ett förslag som innebär fler arbetade timmar, som ger mer pengar till välfärden?