Herr talman! Låt mig inleda med att säga att det viktigaste man kan göra för svensk sjukvård är att få ordning på inflationen. Innevarande budgetår ser ju riktigt mörkt ut för många regioner. Det har sin förklaring i den höga inflationen och de effekter den har fått på kanske framför allt pensionskostnaderna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om läke-medelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn
När vi tittar inför nästa år ser vi att inflationen har tryckts tillbaka. Det är inflationssiffran i juni som styr de kommande pensionsinbetalningarna, vilket gör att kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård minskar med i storleksordningen 23,5 miljarder nästa år. Det innebär för sjukvården, som omsätter ungefär 400 miljarder med de tillskott som regeringen har gjort i budgeten för nästa år, att underskottet landar på i storleksordningen 0,25 procent.
Jag skulle inte säga att det finns en finansieringskris för sjukvården för nästkommande år, även om innevarande år definitivt har varit tufft.
När det gäller läkemedelskostnaderna är jag också oroad över att vi ser ökningar på mellan 6 och 8 procent årligen. Här görs ett arbete delvis genom pengar och uppdrag till TLV för kostnadsbesparande åtgärder men också justeringar i högkostnadsskydd och andra delar. Det handlar om att fila på systemet för att det ska bli lite mer hållbart här och nu. Däremot finns det större frågor att ta tag i längre fram.
Jag ser fram emot att exempelvis Vårdansvarskommittén och andra utredningar ska lämna delbetänkanden som kan se till att vi får en bättre nationell styrning av kanske just specifikt läkemedelsområdet. Jag tror att det är en del där staten behöver göra mer, även om jag inte tror på idén om att rakt av föra över all sjukvård till statlig regi.