Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande nr 11
Processrättsliga frågor
. Jag kommer att ägna hela mitt anförande åt nämndemannarollen och vår reservation nr 8, som jag yrkar bifall till.
Våra domstolar är garanterade oberoende och självständighet genom grundlag och genom att domare förordnas av regeringen. Ingen domare ska kunna utsättas för politiska påtryckningar eller antas gå andras ärenden. Samtidigt ligger det i allas intresse att den dömande verksamheten inte uppfattas eller känns som något obegripligt och oförståeligt eller som en verksamhet som bedrivs utan kontakt med det allmänna rättsmedvetandet. Det får inte vara så att svenska folket uppfattar att domstolarna tillämpar lagar och regler som folket varken vill ha eller förstår. Det är här nämndemännen kommer in.
En grundpelare i det svenska rättsväsendet är insyn och offentlighet. Utgångspunkten är att dömandet sker vid förhandlingar öppna för allmänheten och baseras på dokumentation och bevisning som alla kan ta del av. Ingen ska dömas ohörd, ingen ska dömas i hemliga domstolar och ingen ska dömas baserat på hemlig bevisning.
Samtidigt finns det en hel del mål i allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar som innehåller känsliga och sekretessbelagda uppgifter. Det är uppgifter som kan skada enskilda såväl som stat, kommun och samhälle om de skulle komma ut. Det är uppgifter som bara parterna i målet och rättens ledamöter kan ta del av. Utmaningen där finns i att se till så att dömandet som sker i hemlighet ändå av allmänheten uppfattas vara legitimt, ärligt och förankrat i rättsmedvetandet. Det är här nämndemännen kommer in.
Nämndemännen ska ses som en särskild sorts domare utsedda av folket som tillsammans med juristutbildad personal dömer skyldiga och oskyldiga, talar om vem som ska ha vårdnaden om barn eller löser tvister mellan myndigheter och enskilda i förvaltningsrätterna. Nämndemännen ska ha insyn och kontroll i det som sker bakom stängda dörrar och i att den värdering som sker av vittnen och parter är inom rim och reson.
Miljöpartiet de gröna anser att nämndemannainstitutet är viktigt och ska värnas och att nämndemän ska stärkas i sitt viktiga uppdrag. Min egen erfarenhet från våra egna nomineringsmöten är att vi nästan alltid har många kandidater till dessa poster. Jag tror inte att det är så i alla partier. Vi vet också att våra nämndemän - de vi nominerar från Miljöpartiet - är väl representativa för befolkningens genomsnitt både när det gäller ålder och andra faktorer som utbildning, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. Hos oss är nämndemannauppdraget jätteviktigt och inte ett uppdrag där de där som blev över stoppas in.
Samtidigt måste vi ta de uppgifter som har framkommit om nämndemän som är jäviga och som pratar bredvid mun med journalister och anhöriga på allvar. Om en nämndeman uttalar sig rasistiskt eller diskriminerande eller annars uttrycker sig förklenande om medmänniskor leder det till att förtroendet för rättsväsendet rubbas.
De politiska partierna är rekryteringsbasen för nämndemännen. Men statistik visar att vi i partiväsendet inte har klarat att få fram nämndemän som är helt representativa för befolkningen i dess helhet. Nämndemännen är äldre än genomsnittet, mer etniskt homogena än befolkningen i genomsnitt och innehåller färre yrkesverksamma än befolkningen i genomsnitt. Här måste vi partier anstränga oss ytterligare. Det behövs också aktiva åtgärder från lagstiftaren som kan handla om att få andra än partipolitiskt aktiva som nämndemän, att stärka nämndemännen i deras roll och ge bättre utbildning. En annan konkret åtgärd kan vara att tillämpa en rotationsprincip där nämndemannen sitter i maximalt tolv år inom en och samma domstol.
Jag är väl medveten om att regeringen har tillsatt en utredning för att se över nämndemannasystemet och särskilt rekryteringen av nämndemännen. De signaler jag har fått från utredningen visar att det finns gott hopp om positiva och kreativa förslag på förbättringar för nämndemännen. Samtidigt är jag oroad över tankar som finns om att minska antalet nämndemän i överrätter.
Jag kan ha ett litet, visst mått av förståelse för att allianspartierna vill vänta till utredningen är färdig. Jag vill ändå ta tillfället i akt att göra inspel och tydligt visa var vi står i denna aktuella fråga. Det är därför jag står fast vid vår reservation.