Herr talman! Det är en bra fråga. Vi ser nu till exempel när det gäller Fäboliden i Lycksele att Mark- och miljööverdomstolen säger nej till Dragon Minings ansökan om att starta gruva med hänvisning till att den totala påverkan på renskötseln, från trafiken, skogsbruket och vindkraften, är för stor.
Vi ska också vara medvetna om att Trafikverket inte är världens smidigaste myndighet i dessa frågor. Det finns flera exempel, inte minst uppifrån Malmfälten, där en viltövergång hade kunnat minska konflikterna betydligt och möjliggöra fortsatt rennäring.
Jag tror att bekymren är mindre uppe hos mig. De stora bekymren kanske finns nere hos Louise Eklund, till exempel på Österlen. Vi ser i område efter område där man hittar nya mineral som man vill bryta att det blir stora konflikter.
Vi menar att samhället måste ta ett större ansvar och faktiskt sätta ned foten i vissa frågor: Dessa mineral eller denna kalk eller sten är viktig för Sveriges och Europas självförsörjning, och menar vi allvar med klimatomställningen behöver vi tillåta en viss mängd brytning i Sverige. Då kan vi inte hamna i detta.
Det menar vi att politiken behöver ta ansvar för. Det är vi villiga att göra. Men vad vill egentligen regeringen göra?
Vi ser nu att det finns en mängd olika förslag som är färdiga för att korta tillståndsprövningarna, men än så länge har vi inte sett någon verkstad.