Herr talman! Låt mig korrigera ledamoten på ett par punkter. För det första var fem länder på väg att nå målen, enligt EU:s egna bedömningar som kom förra året. Sverige var ett av dem, tills regeringen ändrade politiken.
Ledamoten säger att utsläppen ska ned och att regeringen bara väljer att göra det på ett annat sätt. Men regeringen och SD gör det på ett sätt som ökar utsläppen. Om man ska minska utsläppen men gör det på ett sätt som ökar utsläppen har man ju gått fundamentalt fel någonstans.
Jag delar ambitionen med elektrifiering. Problemet är att den inte räcker. Naturvårdsverkets och Energimyndighetens egna underlag och rapporter visar att även om alla nya bilar som säljs från och med i morgon är elbilar räcker inte det. Det som däremot räcker är elen. Förra året exporterade vi el motsvarande ungefär tre gånger hela Sveriges personbilsflottas behov, om den hade gått på el. Det är alltså inte ett problem. Att börja prata kärnkraft i den här debatten är bara att blanda bort korten.
Det som är mest relevant här är att om man inte klarar utsläppsminskningarna i transportsektorn är det jord- och skogsbruket som får ta smällen. EU:s klimatmål är nämligen bindande. Alternativet är möjligtvis dryga EU-böter, och det betyder att vi ska betala pengar helt i onödan utan någon som helst nytta och dessutom utan att det sänker klimatutsläppen. Det är slöseri och ineffektiv politik. Det om något har väldigt många visat på, inte minst klimatforskarna.
Min fråga blir återigen att om vi nu inte ska göra det här i transportsektorn - för elektrifieringen räcker inte - hur ska vi då se till att det inte blir jord- och skogsbruket som drabbas?
(Applåder)