Herr talman! Vi är naturligtvis fullständigt överens om att ju fler människor som arbetar och ju fler timmar de arbetar, desto mer välfärd får vi. Det är därför väljarna faktiskt röstade bort er när vi gick till val - eftersom ni mötte 6 procents arbetslöshet 2006 med fem jobbskatteavdrag och slutade med 8 procents arbetslöshet. Den vägen fungerade ju inte, och nu säger Konjunkturinstitutet och andra att det finns ett hål på kanske 75 miljarder som är skapat av ofinansierade skattesänkningar.
Det var dock inte det vi skulle tala om. Min huvudfråga gällde att det finns en motsättning. Naturligtvis vill ingen att någon ska administrera i onödan; det är alldeles självklart. Men när jag hör Per Åsling tala tänker jag på den där gamla sketchen där man apropå deklarationer sa: Hur mycket har ni kvar? Skicka in resten.
Ska vi ta det här riktigt seriöst - för det här är viktigt - skulle jag dock vilja säga att det ju, utifrån det som sägs vid alla besök och träffar vi har med små som stora företagare, inte är skatteadministration man har speciellt stora problem med. Det är i stället mycket annan tillståndsgivning vi skulle behöva samordna och se till att det finns en ingång för. Inte är det själva skatteadministrationen som är problemet.
Det jag försöker sätta i kontradiktion till detta är naturligtvis att massor av branscher och företag säger att de måste bli av med banditerna, svartjobbarna och dem som fuskar och skattesmiter, för annars kan de inte konkurrera på lika villkor. Du kan ta taxi eller vilken transportnäring som helst som exempel, eller byggare - vad det än handlar om säger de detta.