Fru talman! Svenska företag står inför en av de största skattereformerna på över 25 år. Anledningarna till detta är dels ett EU-direktiv som innebär att medlemsstaterna måste införa ränteavdragsbegränsningar och regler mot skatteflykt, dels att OECD:s rekommendationer gällande skattebaserodering och vinstförflyttning delvis inkluderas. Det har varit angeläget att företag i god tid får klarhet i vad den nya lagstiftningen innebär. Regeringens hantering av den nu aktuella lagstiftningen lämnar i denna fråga mycket i övrigt att önska vad gäller just beredning och färdigställande av förslag.
Fru talman! Under den utdragna processen med att ta fram den proposition vi nu diskuterar har Centerpartiet haft en tydlig uppfattning. Redan i förra höstens budgetmotion var vi tydliga. Vi klargjorde då att ränteavdragsbegränsningen bör ligga på 30 procent, och en skatteneutral effekt för företagen måste vara utgångspunkten.
Ledstjärnan i vår syn är att de svenska företagens konkurrenskraft ska värnas. Implementeringen av direktivet får aldrig innebära att våra företag får en försämrad konkurrenskraft gentemot sina konkurrenter i andra EU-länder. Att de små företagen i största möjliga utsträckning ska undantas är en självklarhet för oss. Det är inte för dem som EU-direktivet är ämnat.
Fru talman! Vi ska fatta beslut om den nya lagstiftningen här i kammaren i morgon. Det nya förslaget kommer att träda i kraft från och med den 1 januari 2019. Konsekvenserna kommer att behöva bevakas och utvärderas under lång tid. Detta är i många avseenden en historisk skattereform när det gäller detaljeringsgrad och därmed de nya förutsättningar som företagen har att hantera.
I den nya lagstiftningen finns ett huvudsyfte att ytterligare skärpa regelverket kring räntesnurror. Just när det gäller räntesnurror påbörjade alliansregeringen ett arbete och gjorde förändringar.
Det är också fråga om att i den nya lagstiftningen jämna ut skillnader mellan eget och lånat kapital och att förhindra skatteundandragande.
De allra flesta företag i Sverige är små företag. Hela 99,9 procent av alla företag är små eller medelstora. Dessa företag torde inte ägna sig åt olika former av avancerad internationell skatteplanering.
Jag har många gånger stått här i talarstolen och påpekat att det är i de små och medelstora företagen som jobb skapas. Då ska de kunna göra just det - skapa jobb - och inte behöva ägna sig åt omfattande byråkrati.
Vi kan konstatera att regeringen i stor utsträckning har lyssnat på den kritik som har framförts mot ursprungsförslaget. Det är positivt att regeringen väljer att lägga fram ett förslag som är i linje med vad som gäller i våra grannländer och att man ser till att betydligt fler småföretag undantas från ytterligare reglering.
Som jag nämnde inledningsvis kommer lagstiftningens konsekvenser att behöva utvärderas. Det finns några områden som vi är särskilt angelägna att se över.
Det gäller bostadsförsörjningen. I Sverige står vi inför nya utmaningar framgent, och enligt prognoser blir de större. Vi är fortfarande oroade över vilka konsekvenserna blir av regeringens förslag när det gäller produktion av framför allt bostäder med hyresrätt. En minskad bostadsproduktion är allt annat än önskvärd.
Fru talman! Regeringen har under mandatperioden väsentligt ökat företagens administrativa kostnader. När nya skatteregler införs är det rimligt att se över existerande. De nu föreslagna skattereglerna påverkar företag olika, vilket är rimligt med hänsyn till att det är beskattning av lånat kapital som behandlas.
Bolagsskatten måste vara konkurrenskraftig i ett europeiskt sammanhang inte bara vad gäller skattenivå utan även på det sätt som bolagsskatten tas ut. Konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen blir olika för kapitalintensiva respektive icke kapitalintensiva branscher.
Likaså riskerar familjeägda företag att behöva se över sin verksamhet, eftersom dessa inte har samma möjligheter som till exempel börsnoterade företag att jämna ut förhållandet mellan eget och lånat kapital. Därför är det viktigt att noggrant utvärdera hur regelverket påverkar just dessa företag.
Fru talman! Detta var några av de frågor som fortsatt behöver ses över och utvärderas, men det finns fler.
Centerpartiets grundprincip är att när nya regler införs ska gamla tas bort. Annars lyckas vi inte ens hålla halt i ökningstakten i krånglet. Vi har även föreslagit att regelförenklingsarbetet ska inkludera skatteadministration, eftersom det är en stor del av företagens administrativa kostnader. De har dessutom har ökat under senare år.
Världsbankens jämförelser visar att svenska företag har betydligt större omfattning på skatteadministration än företag i våra grannländer. Så ska det inte vara. Här krävs det krafttag.
Fru talman! Vi har från Centerpartiet ett särskilt yttrande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i skatteutskottets betänkande 25.