Fru talman! Det har varit en lång resa. I dag är det debatt i kammaren, och i morgon är det beslut. Det har varit en lång resa för att kunna påverka förslagen.
Den tidigare regeringen beslutade den 13 januari 2011 att tillkalla en kommitté, som antog namnet Företagsskattekommittén, med uppdrag att se över beskattningen av bolag. De kom med sitt förslag den 12 juni 2014. Man föreslog då att en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn i kombination med en sänkning av bolagsskatten skulle införas.
Sedan fortsatte resan. Den 5 oktober 2015 lämnade OECD rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning avseende ränteavdragsbegränsningar. Stafettpinnen togs därefter över av EU. Den 12 juli 2016 antogs rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion.
Detta har varit viktiga steg i resan framåt. I dag levererar vi saker som är bra för jobben och tillväxten i både Sverige och EU. Det är naturligtvis en bra sak om man kan bekämpa skattefusk och skatteundandraganden.
Efter OECD:s rekommendationer och EU-direktivet tog Finansdepartementet fram promemorian med titeln Nya skatteregler för företagssektorn . I promemorian lämnades det två alternativa förslag på utformning av en generell ränteavdragsbegränsningsregel. Efter en remissomgång bestämde sig regeringen för att skicka följande förslag till riksdagen.
Alltför förmånliga skatteregler för ränteavdrag kan leda till skattebaserosion och vinstförflyttning. Med hänsyn till detta och för att förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan eget kapital och lånat kapital samt för att möjliggöra en breddning av bolagsskattebasen föreslår regeringen en generell begränsning av ränteavdragen i bolagssektorn.
Det ska införas i en av de former som var remitterade. Det kallas ebitdaregeln. Det är rörelseresultat före räntor, skatt, nedskrivningar och avskrivningar. Förslaget innebär att avdragsutrymmet uppgår till 30 procent av ebitda. Detta kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20 procent. Alltså sänks bolagsskatten i vårt land. Men av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen under de två första åren att vara 21,4 procent.
En förenklingsregel föreslås som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Ett sådant avdrag får göras i stället för ett avdrag med 30 procent av avdragsunderlaget enligt ebitdaregeln.
Olikheter i nationell lagstiftning vad gäller skattemässig behandling av både företag och finansiella instrument gör det möjligt för skattskyldiga, särskilt företag i intressegemenskaper med företag i andra länder, att använda gränsöverskridande skatteplanering för att undkomma skatt. I det internationella samarbetet genom OECD ser vi till att neutralisera lite av de olika skattemässiga effekterna.
Införandet av generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen föranleder även behov av att definiera uttrycken "ränteutgifter" och "ränteinkomster". Det görs också i detta förslag. Det införs regler som innebär att räntedelen i leasingavgiften vid finansiell leasing skattemässigt ska behandlas som en ränteutgift.
Den senaste diskussionen i debatten har gällt att det kommer att drabba företag som investerar i bostadshus. Regeringen har lyssnat på förslagen. Nu finns det regler om värdeminskningsavdrag för hyreshus så att det inte påverkar nyproduktionen.
Fru talman! Det har varit en lång resa. I morgon fattar vi beslut. Den 1 januari 2019 har vi ett nytt företagsskattesystem på plats.