Fru talman! I betänkande LU19 behandlas ett an-
tal motioner från allmänna motionstiden åren 2000
och 2001.
I betänkandet finns det två motioner som är under
behandling i Justitiedepartementet.
Den ena motionen handlar om herrelösa hus. Det
gäller fastigheter som efter en konkurs kan komma att
sakna ägare. Det kan bli problem när en fastighet
rättsligt sett blir utan ägare. Fastigheten får ingen
tillsyn och skötsel, och den förfaller. Om den är cent-
ralt belägen i ett samhälle kan den på sikt bli både en
skönhetsfläck och en miljöfara.
Vi förutsätter att regeringen så snart som möjligt
kan komma med ett förslag till riksdagen om hur vi
löser frågan med herrelösa hus.
Den andra motionen som förtjänar att nämnas
gäller godtrosförvärv. Till betänkandet har fogats ett
särskilt yttrande från den moderata gruppen i utskot-
tet. Där behandlas frågan om att byta princip från
exstinktionsprincipen till vindikationsprincipen.
Enligt uppgift är det inte så många länder som
längre har exstinktion, en princip som ger förvärv i
god tro en stark ställning. Det handlar ofta om förvärv
av gods som kan vara stulet men som köparen har
köpt i god tro. Principen har ansetts vara konsument-
vänlig. Ingen som köper något i god tro ska behöva
avstå från varan, även om den i något led skulle kun-
na vara stulen - i varje fall inte utan att få tillbaka det
man betalat för varan.
När, var och om vi inför vindikationsprincipen får
den ursprunglige ägaren en starkare ställning när det
gäller gods som stulits från honom eller henne och
kan, om det går att bevisa, få tillbaka sitt gods utan
kostnad.
Det råder ingen politisk oenighet om att det är en
rimlig ordning att den som bevisligen är ägare till en
vara också kan få den tillbaka utan kostnad.
Lagförslaget om den här angelägna förändringen
ligger enligt uppgift klart för propositionsskrivning.
Det blev tyvärr inte tid att färdigställa propositionen
under våren, men vi har goda förhoppningar om att
riksdagen ska få ta ställning till lagförslaget under
nästa riksdagsår.
I detta betänkande finns det fyra motioner om
näringsförbud. Utskottet har beslutat föreslå en
granskning av lagstiftningen i näringsförbudsfrågor-
na. Utskottet föreslår att Riksdagens revisorer ska ta
sig an uppgiften att se över tillämpningen av lagen
från år 1986 om näringsförbud och de komplettering-
ar av lagen som har genomförts genom åren.
Det är viktigt för svenskt näringsliv att grova åsi-
dosättanden av regler och skyldigheter kan mötas
med effektiva sanktionssystem. Därför vill vi att
frågorna om näringsförbud får en allsidig belysning.
Under de 15 år som gått sedan lagen om närings-
förbud kom till har mycket hänt. Vi har delvis fått ett
nytt näringsliv. Riksdagen behöver få veta hur lagen
fungerar i dagens näringsliv och vad som eventuellt
behöver åtgärdas för att det ska bli en effektivare
lagstiftning på området.
Fru talman! Utskottet föreslår att riksdagen avslår
samtliga motionsyrkanden i detta betänkande. Vidare
föreslår utskottet att tillämpningen av lag 1986:436
om näringsförbud blir föremål för granskning av
Riksdagens revisorer.