Fru talman! Även om det är omtvistat om Gustav Möller verkligen var den som sa att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket är nog de flesta politiker både nu och historiskt eniga om att det är viktigt med kostnadseffektivitet i offentlig verksamhet. Vi ska få ut så mycket som möjligt av de skattepengar som staten och kommunerna tar in. Därför är det välkommet att Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter.
Kostnadseffektivitet är dock en av flera aspekter på välfärden och offentlig verksamhet. Verksamheten är ett viktigt mål i sig själv. Staten har inget vinstintresse men ett intresse av att verksamheten blir så bra som möjligt på ett kostnadseffektivt sätt.
För Kriminalvårdens del handlar det om att de som är dömda till fängelse i så låg utsträckning som möjligt ska återfalla i brott efter att straffet är avtjänat. Ur det perspektivet är det bra med ett underlag om vilken storlek som är optimal för anstalter så att man i möjligaste mån kan individanpassa åtgärder. Det gäller dem som är intagna i fängelse och som vill ta igen missad skolgång eller på andra sätt förbereda sig för att kunna komma ut till ett hederligt jobb. Riksrevisionens bedömning är att ungefär 300 platser är en optimal storlek på ett fängelse.
Fru talman! Man ska dock komma ihåg att frågan är komplex. Tidigare, för ett antal år sedan, var jag fritidspolitiker i Region Skåne. Då förde vi ofta debatter om hur sjukhusstrukturen borde se ut. Hur skulle ett optimalt sjukhus vara? Det handlade om antal vårdplatser och anställda och om vilka befattningar det skulle vara och så vidare. Att göra en modell av det är en sak, men verkligheten ser inte alltid ut som modellerna. Det gäller sjukvården, och det gäller fängelser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effek-tiviteten vid Kriminal-vårdens anstalter
Varken sjukhus eller fängelser är något som man bygger i en hast, på en kafferast eller så. Det är väldigt långa ledtider. Det är planering och beslut, och ofta överklaganden, innan spaden sätts i marken och det till slut är invigning av det som byggts. Man får räkna med att det tar tio år från planeringsstadiet till att ett nytt fängelse står färdigt. Ibland kan det ta ännu längre tid.
Fru talman! I mitten av 00-talet lades flera fängelser ned i Sverige. Det var överskott på platser. Lokalerna som användes var slitna. Vad som har hänt sedan dess är att fler har dömts till fängelse, framför allt till längre tid i fängelse. Behovet har alltså på relativt kort tid ändrats. Behovet av platser har ökat. Det har ökat snabbare än vad vi har fått fram nya platser.
Det planeras nu för nya anstalter, bland annat i Kalmar och i Trelleborg. Det är nödvändigt. Det behövs. Det är i dag en stor överbeläggning i Kriminalvården. Det får många negativa konsekvenser, inte minst ur personalsynpunkt. Men det handlar också om möjligheten att underhålla lokalerna. Är beläggningsgraden över 100 procent är det naturligtvis oerhört kritiskt. Den behöver vara 85-90 procent för att man ska kunna underhålla lokalerna på det sätt som behövs. Men det är naturligtvis negativt även för de intagna när det blir trångt på anstalterna. Då blir möjligheten att rusta sig för att leva ett normalt liv efter avtjänat straff sämre.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.