Herr talman! Tack, Åsa Coenraads, för frågorna!
Propositionen är som sagt på över 500 sidor och innehåller många konkreta åtgärder. Den största förändringen och som är viktig är att beteendestörningar inte tolereras. Det är en stor positionsförflyttning.
Som jag sa har vi haft ett blocköverskridande samarbete. Det var Eskil Erlandsson i den tidigare alliansregeringen som gav uppdrag till utredningen. Utredningen jobbade i två år, och Eva Eriksson levererade två tjocka luntor på totalt över 1 100 sidor med olika förslag. Skulle alla dessa förslag ha genomförts hade vi fått en väldigt spretig lagstiftning, som jag inte tror att någon i den här kammaren hade varit speciellt nöjd med.
Vi har utrett de förslag som vi har tyckt är relevanta. Vi konstaterar att lagstiftningen i dag överlag funkar väl. Det finns anledning att göra skärpningar och följa upp tidigare förordningsförändringar som har genomförts så att de har stöd i lagen. Det är naturligtvis en viktig grundbult att den praxis som har arbetats fram under åren ska ha stöd i lagen.
Sedan behöver vi titta närmare på ett antal delar, och det är lite av en process. Det är också viktigt att vi får till en jordbrukspolitik, en CAP, som stöttar och premierar lösdrift i större utsträckning. Vi förbjuder inte dem som har tillstånd att fortsätta med lösdrift, men den formen av djurhållning ska fasas ut. Där är propositionen väldigt tydlig med att det måste ske över tid.