Fru talman! Det är klart att det skiljer sig och att länderna inte ser likadana ut.
Vi har också konkurrensfördelar, även om det nu kanske håller på att förändra sig lite grann. Europa har under flera decennier drabbats av olika former av torka, medan vi i Sverige har haft god tillgång till rent vatten att ge våra djur och så att vi kan se till att vi har en jordbruksproduktion. Nu håller det kanske på att förändras.
Vi har flera andra positiva delar som gör att vi inte rätt av kan jämföra oss med alla andra länder. Vi har haft en hög politisk ambition på djurskyddsområdet. En annan del är den gemensamma jordbrukspolitiken, som ska ge likvärdiga konkurrensförhållanden så att vi får en jordbrukspolitik som premierar lösdrift och underlättar när det gäller beteskravet. Man ska inte behöva räkna träd på sina ängar för att få stöd och så vidare. Det är bra om vi kan komma bort från ett sådant detaljerat system.
Den grund vi presenterar i dag är en väl avvägd lagstiftning som ger alla djur en grundtrygghet. Den ger också jordbrukarna tydliga spelregler framöver. Detta är en process som kommer att utvärderas när Jordbruksverket kommer med nya förordningar och när SLU:s vetenskapliga råd kommer med ny forskning. Då kommer vi att kunna fortsätta att debattera nästa steg.