Fru talman! Att vi får de mediciner vi behöver och att sjukvården har tillgång till de mediciner som behövs för behandling tar vi för givet. Men som många har nämnt i talarstolen här i dag blir restnoteringar tyvärr allt vanligare. Restnoteringar betyder helt enkelt att det läkemedel man ska ha inte finns tillgängligt.
I ljuset av den pågående pandemin av covid-19, då hela det globala systemet pressas, blir tillgången på läkemedel ännu svårare och viktigare, samtidigt som hela världen suktar efter läkemedelstillgång och vaccinationer.
I en tid som denna känns det ännu viktigare att stå här i dag och diskutera läkemedelsfrågor. Vi ser vikten av att kunna garantera att våra medborgare får mediciner mot sin sjukdom. Det är nu som samhällets krishantering och beredskap synas och testas i minsta detalj. Men redan i augusti 2018 utsåg regeringen en särskild utredare som skulle se över hälso- och sjukvårdens beredskap för allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap.
I fjol gav regeringen ytterligare ett uppdrag. Det gällde att se över, överväga och analysera nödvändiga åtgärder för att förebygga och hantera situationer som uppkommer vid brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel.
Det finns all anledning att återkomma till denna fråga efter pandemin, fru talman. Samtidigt blir man imponerad av de åtgärder som vidtas och av hur hela Sverige mobiliserar. Det visar än en gång att Sverige är som bäst när vi samarbetar.
Fru talman! Låt mig återkomma till det allvarliga problemet med läkemedelsbristen, som har uppmärksammats av samtliga partier i kammaren i dag. Det är en trend som tyvärr blir allt vanligare, och det är ett globalt problem. Utvecklingen beror framför allt på minskade marginaler i alla led. Detta gör att sårbarheten i systemet har blivit större.
Läkemedelsförsörjningen är ett komplicerat system. Logistikkedjan går från tillverkning till lagerhållning och administration av läkemedel.
I ett marknadsdrivet system är vinstmaximering ett honnörsord. Men jag tror att vi är många som har varit kritiska och att ännu fler har blivit kritiska till ett sådant system för samhällsviktiga funktioner.
Sedan har naturligtvis omregleringen av apoteksmarknaden spelat en roll. Naturligtvis har tillgängligheten till apotek i många delar av landet blivit bättre, men samordningen av läkemedel och lagerhållning har blivit sämre.
Det som bekymrar mig och många andra är koncentrationen av läkemedelstillverkningen, som i dag i huvudsak sker i Asien. Det är svårt som enskild nation att påverka världsmarknaden. Men Sverige kommer att fortsätta lyfta fram behovet av insatser riktade mot de bakomliggande orsakerna på EU-nivå men även på global nivå.
Under 2019 beslutade regeringen om ett uppdrag till Läkemedelsverket om förbättrad information angående nationell tillgång till läkemedel. Men även läkemedelsbolagen och apotekskedjorna jobbar nu hårt och har tagit till sig frågorna för att bidra med sin del. Även på EU-nivå har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA påbörjat ett arbete när det gäller läkemedelsbristen i EU:s medlemsstater.
Det pågår fortfarande ett arbete i Regeringskansliet med att identifiera och analysera ytterligare åtgärder och framför allt att ta fram åtgärder för att hantera framtida brister, som också är ett viktigt område i den nationella läkemedelsstrategin. Det pågående arbetet med kartläggningar och utredningar förväntas bidra till ökad kunskap om problemen och bättre möjligheter att vidta adekvata åtgärder.
Jag är glad att vi är ett enigt utskott som står bakom att vi måste lösa situationen med restnoteringarna.
Fru talman! Införandet av en nationell läkemedelslista är jätteviktigt, och jag tror att vi allihop väntar på att det ska bli klart. Läkemedelslistan kommer att bidra till ökad patientsäkerhet, men den kommer också att bidra till ökad kvalitet. Sedan får man naturligtvis koppla arbetet med listan till integritetsfrågor och juridik, men det är klart att den kommer att ge helt andra verktyg.
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Regeringen tillsatte i november 2016 en läkemedelsutredning - betänkandet kom för ett år sedan - som har sett över hur finansieringen av läkemedel ska se ut framöver, vilka som ska få tillgång till läkemedlen och hur mycket de ska kosta. Den ekonomiska delen här är jätteviktig, och jag vill betona att vi socialdemokrater tycker att alla som bor i vårt avlånga land ska få tillgång till de läkemedel som man behöver.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag nämna den pågående enorma kraftsamling som satts igång inom läkemedelsbranscher och stater för att så snabbt som möjligt få fram effektiva behandlingar mot covid-19 och, på längre sikt, vaccin mot coronaviruset. Man blir väldigt imponerad av det pågående arbetet och det globala samarbetet.
Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
(forts. § 11)