Herr ålderspresident! Jag kan inte låta bli att säga att i dag är det min talman. Det känns bra.
Sverige är sig inte riktigt likt. Det hände många saker under de åtta åren med alliansregeringen vid makten som ändrade människors synsätt och deras sätt att tänka och vara. Det är så politiken ska fungera när det är som mest positivt. Vi får människor att blomma upp, komma till sin rätt och hitta möjligheter att starta och driva företag och att göra ett jobb som de har längtat efter att få göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
För min del handlar det jättemycket om etableringsfriheten i välfärden. Hur många kvinnor är det inte som under årens lopp jobbat som biträden, sjuksköterskor och undersköterskor och vetat bättre hur jobbet ska göras men inte haft möjlighet i en stelbent organisation att göra något åt det? Tänk att då få möjligheten att starta ett företag som man får driva efter eget huvud. Att sedan se att människor mår bättre måste vara något av den största tillfredsställelse man kan få som företagare.
Därför är det anmärkningsvärt att regeringen och Vänsterpartiet inte vill fortsätta på den inslagna vägen och se att det faktiskt fungerar.
Jag är också förvånad över att man hänger upp sig på vilken associationsform ett företag har. Ska inte alla former få finnas och driva företag i omsorgssektorn?
Det finns tre branschorganisationer för vårdföretag. Det är Almega Vårdföretagarna, Svenska Vård och Famna. Dessa organisationers gemensamma syfte är att erbjuda vård och omsorg på olika fronter för den enskildes bästa.
Av ungefär 11 000 företag inom denna nisch är 10 500 riktigt små företag som drivs av engagerade människor som inte i första hand tänker att de ska tjäna pengar på det offentliga. De flesta av företagen drivs med offentliga medel på uppdrag av det offentliga. Dessa företagare drivs av en önskan att göra ett bra jobb för dem de jobbar med.
Denna bransch sysselsätter nästan lika många som besöksnäringen. 160 000 personer har sitt jobb i dessa företag. Det är något vi måste värna.
Som en av mina kolleger nämnde tidigare kan vi tala massor om behovet av innovationsråd, industrikansler och vad det nu kan heta. Men det är bara kosmetiska råd för hur man ska komma framåt. Vad ska ett innovationsråd uppfinna om man har tänkt sig att ta bort fungerande branscher? Vad är det för ytterligare innovationer som ska komma och inom vilka branscher? Hur ska man komma framåt när man samtidigt inte tänker låta fungerande branscher fortsätta? Antalet företag kommer ju att minska som en effekt av de åtgärder som regeringen föreslår.
Jag är helt förstummad över Vänsterpartiets och Birger Lahtis inställning till RUT. Birger Lahti och jag har tidigare diskuterat inställningen att det bara är rika människor som kan köpa dessa tjänster. Min mamma är 83 år. Hon har flera gånger sagt till mig att jag måste jobba för att RUT-avdraget ska finnas kvar. Man kan lugnt säga att hon i övrigt inte är särskilt politiskt engagerad.
Min mamma har den lägsta pensionen för att hon var hemma med sina barn under många år och av andra orsaker. Men hon har möjlighet att välja hemtjänstföretag. Hon har råd att köpa en sådan tjänst. Varför ska vi ta ifrån en kvinna som har slitit och släpat i sitt liv och haft olika bekymmer den glädje hon känner över att kunna välja vilka som sköter städningen i hennes hem?
Ska vi missunna dessa kvinnor det? Det är många kvinnor i hennes ålder och äldre som väljer sin hemtjänst. Är det så vi ska gå till väga? Ska vi missunna människor att köpa den tjänst de vill ha?
Tycker man att kommunalt anställda är mycket bättre och mer värda? Då behöver vi se över människosynen i både anställningsformer och när det gäller människor som jobbar med detta.
När det gäller RUT-företagen kan jag inte låta bli att nämna vikten av RUT-avdraget för arbetsintegrerande sociala företag. Mer än en tredjedel av ASF-företagen i Sverige sysslar med RUT-tjänster. Det skulle innebära ett avbräck för tusentals personer om de inte får behålla sina jobb i dessa små företag. Vi talar om människor som har stått utanför ordinarie arbetsmarknad i ett antal år innan de kommit i arbete igen. Är det så vi vill göra? Är det den vägen vi ska gå i Sverige, att regeringen inte ger utan bara tar?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
I stället hittar man på nya sätt att anställa människor. Häromdagen kom det ett förslag om matchningsanställningar. Då var plötsligt bemanningsföretagen jättebra. Dem har ju regeringens företrädare skällt på något oerhört och sagt att de bara suger ut och inte förmedlar några riktiga jobb som håller över tid. Men i detta avseende kan bemanningsföretag tydligen användas för att underlätta matchning för företag och andra verksamheter utan att behöva anställa.
Det finns nya namn för allt också, vilket är spännande.
Herr ålderspresident! Jag önskar att vi skulle få en näringspolitik i detta land som gör att människor fortfarande vågar starta och driva företag, oavsett om man har stått länge utanför arbetsmarknaden eller inte. Vi borde tycka att alla jobb är lika värda och att alla företag har lika värde, oavsett om det är ett litet arbetsintegrerande socialt företag eller ett stort industriföretag. Vi behöver alla typer av företag i vårt land.
Jag ska avsluta med att nämna någonting om den viktiga besöksnäringen, som just i dag och i morgon har sin stora branschkongress i Göteborg. Jag beklagar att det är likadant varje år - vi kan aldrig komma dit eftersom vi debatterar det området här i kammaren samtidigt.
Denna bransch är rädd för att satsa i dag. Man är rädd för de höjda arbetsgivaravgifterna för både unga och äldre. Det handlar inte bara om unga människor som får sitt första jobb inom besöksnäringen utan också om äldre som har fått en chans att fortsätta att jobba men nu är rädda att inte få göra det.
Det handlar också om en rädsla för höjning av matmomsen. Man är rädd att man ska få ett sådant förslag på sig igen från regeringen för att det ska komma in mer pengar till statskassan.
Oavsett vilka branscher vi pratar om i Sverige i dag finns det en osäkerhet inom näringslivet som regeringen tyvärr har skapat. Det är inte bra för Sverige, och det är inte bra för vårt exportberoende.
Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 5 och 8.
(Applåder)
I detta anförande instämde Said Abdu (FP).