STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 1.
Sverige behöver infrastruktur, mycket infrastruktur. Att bygga infrastruktur är dyrt, och det är svårt att beräkna kostnaderna för större infrastruktursatsningar.
I Sverigeförhandlingen om byggandet av en höghastighetsjärnväg mellan Sveriges storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö har siffrorna runt byggandet svajat ordentligt, och det är svårt, för att inte säga omöjligt, att beräkna vad detta massiva bygges slutnota blir.
Infrastrukturministern har sagt att man ska bygga järnvägen efter den ekonomi man har, vilket kommer att resultera i ett lapptäcke som kanske aldrig blir färdigt. Det självklara borde vara att bygga mer järnväg där både gods- och persontransporter kan samsas, så att det blir ett större nyttjande av spåren.
Fru talman! Att bygga infrastruktur av denna dignitet kräver kapital, massor av kapital, samtidigt som befintlig järnväg behöver rustas upp för att klara den trafik som redan finns. Och det finns mer gods som man hade önskat kunde gå spårbundet.
Sverigeförhandlarna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman har i sitt uppdrag att se hur man ska kunna finansiera byggandet av höghastighetsjärnvägen. Det har talats om att sälja ut statliga ägarandelar i bolag och att införa en tillfällig infrastrukturskatt, som i själva verket är en ytterligare fastighetsskatt på redan befintlig fastighetsskatt. Den kommer då att läggas på de fastigheter som anses ha nyttan av höghastighetsbanan, även om så inte är fallet. Senast har man medverkat till en proposition om att kommunerna genom exploateringsavtal ska kunna hämta hem en del av eller hela delen av kommunens medfinansiering vid byggande av järnväg, tunnelbana, spårväg eller farleder som stat och landsting bygger.
Regeringen har konstaterat att det behöver byggas minst 700 000 bostäder, och med Sverigeförhandlingen skulle man kunna bygga runt 100 000 bostäder.
Det råder stor bostadsbrist i de flesta städer, och att det finns ett massivt behov av att bygga bostäder råder det absolut ingen tvekan om. Att bygga nya bostadsrätter och hyresrätter är kostsamt. Det är dyrt att köpa en bostadsrätt i dag, och avgiften är skyhög på nya bostadsrätter. Hyresrätter är inget undantag. Byggherrarna är självklart måna om att tjäna pengar på de fastigheter som de uppför.
Vi har i dag en kommunal fastighetsskatt som är en statlig skatt på småhus, ägarlägenheter och bostäder i hyreshusenheter. Det är ett fast belopp på 0,75 procent av taxeringsvärdet på byggnad och mark. Om man senare säljer sitt hus till ett högre pris än det man köpt det för får man dessutom betala en vinstskatt på 22 procent av vinsten.
I propositionen står det att värdet ökar på de fastigheter som har närhet till bra infrastruktur. Ja, visst stämmer det. Det innebär att en del av fastighetens värdeökning ska användas till att betala infrastruktur innan fastigheten är byggd samt innan infrastrukturen är byggd.
Skatt betalar man redan i dag på värdeökningen på fastigheten genom att taxeringsvärdet ökar, vilket innebär att fastighetsskatten höjs. Genom värdeökningen blir det troligtvis också en vinst vid försäljningen som gör att man får högre vinstskatt.
I samband med genomförandet av detaljplaner ska kommunerna dessutom genom exploateringsavtalet få möjlighet att förhandla om en medfinansieringsersättning av byggherre eller fastighetsägare för den del av kommunernas kostnad som stat eller landsting ansvarar för. Skatt på skatt gynnar inte bostadsbyggandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur
Dessutom står det i propositionen att kommunerna inte får ta ut mer ersättning i exploateringsavtal än det som kommunerna själva har medfinansierat. Kommunerna får själva avgöra om exploateringsavtalet med medfinansiering ska omfatta hela eller delar av kommunen, och det kan se väldigt olika ut runt om i landet.
Vad händer då till exempel om kommunen har en stark tillväxt och i det exploateringsavtal man har slutit fått in den kostnad som kommunen har betalat för medfinansiering av infrastruktur? Får man då inte med de kommande exploateringsavtalen ta ut en enda krona och gynna dem som har valt att bygga fastigheterna senare?
Det finns många frågetecken i remissutlåtandena från kommuner. Vi sverigedemokrater delar dessa frågetecken, som borde bli utropstecken, och anser att det behövs mer utredning och vägledning för kommunerna innan den föreslagna lagstiftningen träder i kraft.
I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).