Fru talman! Utvecklingen i de s.k. miljonpro-
gramsområdena berör många människor och har stor
betydelse för vår samhällsutveckling. Segregation,
anonymitet, främlingskap, otrygghet och passivitet är
bara några av de negativa kännetecken som ofta får
karakterisera dessa bostadsområden.
Många försök har gjorts och görs för att bryta
denna utveckling. Det finns ett samband mellan stor-
skaligheten och anonymiteten och den därav följande
bristen på social kontroll och ansvar å ena sidan och
mängden skadegörelse å andra sidan. Många traditio-
nella metoder har misslyckats här eftersom man tagit
fasta på att bota symtomen och inte orsakerna.
De försök som har visat sig vara mest lyckosamma
har varit de som på olika sätt stärkt människor att
verka efter sina egna förutsättningar. På det sättet har
de getts möjlighet att forma sina egna liv. Ett sådant
exempel är att ge hyresgästerna ökade möjligheter att
bestämma över sin bostad och sitt bostadsområde. Så
har skett i bostadsområdet Holma i Malmö.
Holma är ett bostadsområde där människor från
olika delar av Sverige och från väldigt många delar av
världen lever sida vid sida. De har kommit under
olika perioder och har oftast inget annat gemensamt
än att de har råkat hamna just i det här området.
Självförvaltningen i Holma har gett uppseende-
väckande positiva effekter såväl för den fysiska som
för den sociala miljön i bostadsområdet. Skadegörel-
sen har minskat och gemenskapen ökat. De vanligaste
arbetsuppgifterna som omfattas av självförvaltningen
där är skötsel av utemiljön och inre städning. I det
gemensamma arbetet skapas kontakt på ett naturligt
sätt. Man behöver helt enkelt kommunicera för att
lösa gemensamma uppgifter.
Holma är ett bevis på hur en negativ spiral i ett
bostadsområde kan brytas och ersättas av en positiv
social utveckling. Det är ingen överdrift att påstå att
självförvaltningsprojektet i Holma är Sveriges mest
spännande experiment inom boendedemokratiområdet
i dag.
Systemet med självförvaltning har emellertid ho-
tats av att den hyresreduktion som hyresgästerna er-
håller som ersättning för nedlagt arbete utfört för
hyresvärdens räkning beläggs med sociala avgifter
och därmed skall tas upp till beskattning.
Fru talman! Det är därför glädjande att man har
hittat en kompromiss för att lösa problemet med var
gränsen går mellan skattefriheten för privata insatser
för egen räkning och den skatteplikt som råder för alla
ersättningar för arbete eller liknande prestationer.
Med detta vill jag yrka bifall till hemställan i betän-
kandet.