Fru talman! Sveriges terrorismlagstiftning har på relativt kort tid genomgått en stor förändring. Det började efter de fruktansvärda terrorattacker i Paris som utfördes av den gruppering av våldsbejakande extremister som vi sedan kom att lära känna som IS eller Daish. Det känns som väldigt länge sedan. Kunskapen om våldsbejakande extremism har växt kraftigt i Sverige sedan dess, för hotet har förändrats. Det är bra att den har växt, för det är bara med kunskap vi kan bekämpa terrorism och extremism.
Innan dess var den svenska terrorismlagstiftningen något som inte uppdaterades särskilt ofta. År 2016 kom lagar om förbud mot finansiering av terrorism, terrorresor och utbildning i terrorismsyfte. Det var lagar som i ett lagstiftningsperspektiv inte kom att fungera särskilt väl. Det var svårt för domstolarna att använda lagstiftningen eftersom definitionerna av brott var för otydliga. Den kritiken lyfte jag fram i riksdagens talarstol då, och jag är lika kritisk i dag.
Det är svårt att lagstifta mot terrorism, för själva definitionen är svår ur ett juridiskt perspektiv. Men det behövs definitivt lagstiftning för att kunna lagföra dem som är ett stort hot mot vår fria demokrati.
År 2010 skedde den första självmordsbombningen på Drottninggatan i Stockholm. År 2017 drabbades Sverige och Stockholm av ett fruktansvärt brott när en lastbil körde in i Åhlénshuset. Tack vare effektivt polisarbete lyckades man snabbt hitta personen, och han blev dömd.
Terrorismen är allvarligt systemhotande till sin natur och ett av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det är därför det ska vara straffbart att planera och utföra terrordåd.
Vi i Vänsterpartiet är positiva till att regeringen föreslår att regleringen av terroristbrott ska sammanfogas i en enda lag. Lagstiftningen om terrorism är för närvarande mycket komplicerad och svår att överblicka, delvis på grund av att flera bestämmelser grundar sig i EU-direktiv och FN-konventioner. Alla förslag i propositionen som förenklar lagstiftningen och gör den mer effektiv, överskådlig och ändamålsenlig är därför välkomna.
Det är mycket positivt att ett av terrorismsyftena föreslås ändras så att brott mot grupper som asylsökande, hbtqi-personer eller personer av ett visst kön tydligt kommer att omfattas av den nya lagen. Det är en del av förslaget som Vänsterpartiet kan tänka sig att ställa sig bakom.
Dessvärre har regeringen, trots viss omarbetning av vissa bestämmelser i den nya lagen, inte beaktat Vänsterpartiets och olika remissinstansers grundläggande kritik mot terroristbrottslagstiftningen.
Regeringen gör i det nu liggande förslaget ingen omprövning av tidigare ställningstaganden som gjorts i samband med tidigare lagregleringar. Därmed bygger man in de befintliga osäkerheterna i terroristbrottslagstiftningen i den nya lagen.
Vänsterpartiets kritik består främst av tre delar.
En del handlar om definitionen av en terrororganisation. Den ska avse en sammanslutning av personer som begår terroristbrott eller gör sig skyldiga till försök, förberedelse, stämpling eller medverkan till terroristbrott.
Här vill jag hänvisa till den debatt vi precis hade här i kammaren angående lagen om särskild utlänningskontroll. Vi ser att länder som står väldigt långt från Sverige i många frågor, bland annat den om mänskliga rättigheter, gärna vill definiera vissa grupper som terrorister. Det gäller till exempel kurder som uttrycker sina åsikter om att kunna leva ett liv i frihet. Despoten Erdogan definierar i dag kurder som terrorister som Sverige borde utlämna till Turkiet, där de uppenbarligen inte kommer att mötas av en rättvis process av något slag. För Erdogan är kurder terrorister. Sverige kan inte ha en terrorismlagstiftning som är så luddig att personer som Erdogan kan utnyttja detta.
Vänsterpartiet är också kritiskt till de generellt höjda straffen. Varför ska straffen höjas innan lagändringen ens har verkställts, och varför ska det ske på generella straffskärpningsgrunder? Vänsterpartiet anser att förslaget innebär en klar överkriminalisering, i synnerhet sammantaget med regeringens förslag om att utvidga det straffbara området.
Fru talman! Jag var förhoppningsfull inför den här propositionen. Man kan se vilka propositioner som ska lämnas till riksdagen från regeringen. Jag hoppades att vi äntligen skulle få se en sammanhållen lagstiftning som skulle fungera i praktiken för våra domstolar så att fler terrorister skulle kunna dömas för de brott de begått. Nu är jag rädd att det inte kommer att kunna ske och att domstolarna återigen kommer att stå med en lagstiftning som är svår att genomföra i praktiken.
Sammantaget innehåller regeringens förslag, trots vissa positiva delar, så pass omfattande brister att Vänsterpartiet inte kan ställa sig bakom det. Vi yrkar därför avslag på förslaget och bifall till reservation 1 men även till reservationerna 3, 5 och 7 där det är en falsk majoritet.