Fru talman! Tidigare i höst skickade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att vi önskade se en skrivelse om vilka åtgärder regeringen vidtagit samt hur regeringen ser på lagarnas fortsatta giltighet.
Fru talman! Jag tror att flera av oss ledamöter har fått mejl och meddelanden från medborgare om att dagens debatt avser en eventuell förlängning av covid-19-lagen. Så är inte fallet, utan i dag debatterar vi den skrivelse som vi efterfrågat tidigare i höst. Propositionen om att förlänga lagen kommer senare i veckan, och debatten inför ett sådant beslut kommer att hållas först senare, nästa år.
Fru talman! Pandemin påverkar fortsatt världen och vår tillvaro här i Sverige. Vi ser helt naturligt en bred flora av inställningar till såväl restriktionernas närvaro som deras icke-närvaro. För att ha en sansad och nyanserad bild behöver man ta mycket i beaktande och noga väga restriktionernas effekter för den enskilde men också för samhället i stort.
Sverigedemokraterna har tidigt kritiserat regeringen för dess senfärdighet i pandemins tidiga skede. Detta beskrivs tydligt också av Coronakommissionen, som likt oss bland annat lyft fram att Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet. Den svenska pandemiberedskapen var också undermålig.
Vidare drabbades äldreomsorgen särskilt, och rapporter visar att smittan tog sig in på boenden via personal snarare än via anhöriga. Enligt en annan underlagsrapport visar forskning också att risken att avlida i covid-19 var högre på boenden med hög personalomsättning och på större boenden. Detta är ett stort misslyckande för Sverige.
Sverige har också den högsta dödligheten i Norden, och vården har utmanats särskilt. Vårdpersonal har gjort en heroisk insats och ett heroiskt arbete under hela pandemin och i synnerhet då topparna varit som störst. På sina ställen har det liknat krigszoner, med avsaknad av sängplatser, skyddsutrustning, syrgasmaskiner och så vidare.
Med tanke på regeringens senfärdighet skulle jag våga påstå att pandemilagen i någon mening ändå har använts med försiktighet.
Fru talman! Då vi befann oss i ett stökigt parlamentariskt läge utan regering ansåg vi från Sverigedemokraterna att det inte låg inom ramen för en övergångsregerings befogenheter att fatta beslut om förordningar för att möjliggöra ett införande av vaccinationsbevis, vilket vi också framförde. Vi hade en statsministeromröstning runt hörnet och ansåg att den först skulle avhandlas - att införandet av vaccinationsbevis inte var så akut att det inte skulle kunna vänta tills Sverige på riktigt hade en regering på plats.
Redan tidigt, då den första propositionen om införande av pandemilagen skulle behandlas, framförde vi invändningar mot den långtgående delegation som regeringen fick. Sverigedemokraterna menade bland annat att fler typer av skrifter skulle underställas riksdagens prövning. Vi fick inget gehör för de förslag som vi lade fram. Vi ser dock, likt alla andra partier, ändå positivt på att pandemilagen finns.
Riksdagen har med anledning av pandemilagen alltså inte behandlat frågan om vaccinationsbevis. Det är helt enkelt övergångsregeringen som har lagt fram den i dess helhet utifrån Folkhälsomyndighetens hemställan. Den har därmed inte heller passerat Lagrådets konstitutionella prövning och inte heller genomgått en gedigen beredningsprocess.
Vi har såklart tittat på förslaget, och det är vår uppfattning att samtliga tre bevis ska ligga till grund för ett pass. Det vill säga att förutom vaccinationsbevis ska även tillfrisknandebevis och ett negativt test vara giltiga. Detta skulle vara mer inkluderande, enligt vår mening, och därför mer fördelaktigt. Med detta sagt är det trots allt så att vi inte kan påverka åt vare sig ena eller andra hållet.
Fru talman! Vi kan trots en del frågetecken längs vägen se stora fördelar med det nu införda vaccinationsbeviset och den typ av ventil som det ändock utgör. Det bygger på frivillighet och ger arrangörer möjlighet att maximera sina event. Vaccinationsbeviset öppnar således upp för att inte behöva ta hänsyn till andra restriktioner som annars åläggs, och det är oerhört positivt, enligt oss. Det gäller i synnerhet nu när vi är i ett läge med mer restriktioner och en ökad smitta. Vaccinationsbeviset kan också komma att tillämpas i en allt bredare kontext.
Vi måste också verka för att företagare, som har varit hårt drabbade till följd av pandemi och restriktioner, får en möjlighet att leva fullt ut. Detta är oerhört viktigt.
Det är bra att regeringen har tagit fram en trestegsmodell med restriktioner och därmed är en aning mer förutseende, pragmatisk och transparent än tidigare. Det är viktigt att restriktionerna också följs så att smittspridningen blir så låg som möjligt.
Fru talman! Vi har en jämförelsevis ganska hög vaccinationsgrad, och majoriteten av befolkningen är faktiskt vaccinerad. Detta möjliggör ett vaccinationsbevis, vilket annars hade varit helt otänkbart.
Det är en förhållandevis liten del av befolkningen som inte är vaccinerad och som i någon mening drabbas negativt av införandet av vaccinationsbevis, och att döma av alla mejl som kommit kan jag säga att man är bra på att driva frågan. Med vår inställning skulle den lilla gruppen ovaccinerade inte drabbas. Endast de som de facto är sjuka skulle uteslutas.
Fru talman! Sverigedemokraterna har hela tiden haft inställningen att det är viktigt att verka för en ökad vaccinationstäckning genom ökad tillgänglighet, fullgod smittspårning och ökad testkapacitet. Närvaron ute i landet måste öka. För att slippa restriktioner framöver måste vi nå en så hög vaccinationsgrad som möjligt. Det är ett faktum. Då behöver vi ha en fortsatt god kunskapsspridning som även når de grupper i exempelvis utanförskapsområden som av någon anledning valt att inte vaccinera sig. Låt mig dock poängtera att ansvaret att vaccinera sig ligger på den enskilde.
Det betänkande vi debatterar nu är som sagt en skrivelse utifrån de lagar som förfaller den 31 januari 2022. Sverigedemokraterna har valt att inte följdmotionera på denna skrivelse eftersom vi inväntar den proposition som väntar runt hörnet om bland annat en förlängning fram till den 31 maj.
Vi noterar också att regeringen föredömligt och på eget initiativ tänker återkomma till riksdagen i mars med sin beskrivning av regeringens inställning till om lagarna ska fortsätta gälla till och med maj, vilket är bra. Dock framför vi i utskottets ställningstagande att vi förväntar oss, inte minst med hänsyn till den proportionalitetsbedömning som utskottet har att göra, att regeringen även presenterar ett mer fördjupat underlag, inte minst om lagarnas konsekvenser, men också en något utökad redovisning i stort.