Fru talman! I mitt anförande sa jag tydligt: "På grund av smittspridning och självklart även på grund av politisk underlåtenhet nationellt, regionalt och kommunalt kunde inte de äldre skyddas."
När det gäller smittskyddsutrustning trodde vi nog alla att det fanns lager regionalt. Det trodde jag, för det står ju nedskrivet att man ska ha det. Då måste man i så fall ha något slags kontrollinstans som kollar: Har Värmland skyddsutrustning? Har Stockholm skyddsutrustning?
Jag tror att man exempelvis på statlig nivå trodde att det här löpte på alldeles smidigt.
Vi har haft en väldigt dålig pandemiberedskap i Sverige, både nationellt, regionalt och kommunalt. Det märktes när pandemin rullade in.
När det gäller skyddsutrustning försökte Socialstyrelsen att på olika sätt ta sitt ansvar genom att köpa in stora lager. Men jag menar att i ett välfärdsland ska det finnas så självklara saker som skyddsutrustning som räcker mer än bara några dagar. Det var en smärtsam situation som äldreomsorgen fick uppleva, nämligen att det inte fanns någon smittskyddsutrustning. Där har vi alla lärt oss något.
Jag hoppas att man till nästa pandemi har en annan krisberedskap och en annan krisstyrning. Det ska tydligt framgå att det är regeringen, den statliga nivån, som kör framåt i den typen av kriser. Man kan inte lägga ut ansvaret och hoppas att det blir superbra i de 21 regionerna - om man inte kan peka med hela handen. Man valde helt olika approach för exempelvis testning. Det var tråkigt. Man borde ha följt de rekommendationer som exempelvis Folkhälsomyndigheten gav.