Fru ålderspresident! Jag ska ärligt säga att mitt minne nog inte sträcker sig så långt tillbaka. Åren 1991–1994 var Inger Davidson konsumentminister. Det kan mycket väl vara som Anna-Belle Strömberg säger, att detta infördes då. Jag tar ledamoten på orden.
I den här frågan har vi en ram att hålla oss till. Vi är i en situation där inflationen är ganska hög, och vi behöver få ned den. Vi behöver pengarna till att göra andra saker i Sverige. Det fanns ingen möjlighet att öka ramen, utan man måste göra någonting inom budgeten.
För mig var det ganska viktigt att den konsument som anmäler till Allmänna reklamationsnämnden får svar inom rimlig tid. Det som gällde för Allmänna reklamationsnämnden just då var att handläggningstiden var lång. Antalet ärenden ökade kraftigt, och vi kände oss nödgade att lägga mer pengar till Allmänna reklamationsnämnden. Vi tog dem från konsumentorganisationerna. Jag hade personligen givetvis velat ha kvar bägge två, men situationen är som den är ibland.
Nu kan man se att Allmänna reklamationsnämnden har använt medlen de fick. Anna-Belle Strömberg och jag har sett siffror på att det går mycket bättre för Allmänna reklamationsnämnden. De arbetar ned sina köer. Människor får svar på sina reklamationer tidigare. Det har fått effekt. Hur det blir i framtiden kan vi alltid diskutera. Men det var historiebilden, och det är därför det har blivit som det har blivit. Det finns inga pengar till de andra organisationerna 2026.