Herr talman! I februari uttalade utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg att Sverige ska verka för att den framtida europeiska ESS-anläggningen ska placeras i Sverige och i Lund. Utskottet välkomnar och ställer sig bakom detta besked.
ESS står för European Spallation Source och är en forskningsanläggning i golfbanestorlek som ska användas för att ta reda på hur material ser ut inuti. Genom att skicka in neutroner i atomer kan man se hur material är uppbyggt.
Användnings- och forskningsområdena är många. Till exempel hoppas forskare på att få information som ger oss underlag för nya läkemedel, energiteknik och för att skapa lättare material som kan användas för bland annat bränslesnåla fordon.
Anläggningen är ett svar på behovsinriktad forskning med tydliga mål. Eftersom det handlar om grundforskning kan vi i dag inte veta vilka upptäckter som kommer att ske. Men det är sannolikt att vi kommer att få veta saker som vi i dag inte har en aning om.
ESS har många likheter med Cern i Schweiz. Ett oväntat sidoresultat från Cernsatsningen var att forskarna där utvecklade viktiga delar av Internet. De behövde ett system för att kunna kommunicera smidigt med varandra. Det trodde nog inte beslutsfattarna när de på 1950-talet bestämde sig för att satsa på en forskningsanläggning för partikelfysik.
Just nu har vi i Sverige ett unikt tillfälle att skapa ett högteknologiskt internationellt forskningscentrum som beräknas dra till sig 5 000 ledande forskare per år. Vetenskapsrådet, Vinnova, Svenskt Näringsliv och Iva är några av dem som har uttalat starkt stöd för etablering av ESS i Sverige.
Men vi ska inte ropa hej ännu. Konkurrensen är stark från andra europeiska länder. Inte förrän förhandlingarna är klara om var anläggningen ska byggas och det är bestämt hur mycket olika länder ska betala kan vi räkna hem anläggningen.
Miljöpartiet har en reservation i det betänkande som vi nu debatterar där de motsätter sig byggandet av forskningsanläggningen. Reservationen är något luddig i sina argument, men jag ska här försöka bemöta dem.
Miljöpartiet hävdar att regeringen har fattat sitt beslut på lös ekonomisk grund och att regeringens utredare inte gjort bedömningar av miljökonsekvenser. Allan Larsson har gjort en omfattande och rik utredning. Det är riktigt att han inte har gjort några djupare analyser vad gäller miljöaspekter. Men det har inte heller varit hans uppgift.
Han redogör dock för hur kommande miljöprövningar ska gå till. För att ESS ska få byggas måste anläggningen uppfylla alla nationella och europeiska miljökrav. Dessa kommer att behandlas av olika kommunala och statliga myndigheter. Prövning ska ske enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och strålskyddslagen.
I Sverige har vi i dag tuffa lagar som värnar om vår miljö. Även med detta projekt ska man förstås följa gällande lagar. Innan tillståndsdomar och prövningsbeslut finns kan inte byggandet börja.
Miljöpartiet reser inte uttryckligen i sin reservation frågan om användandet av kvicksilver. Jag tar upp den aspekten ändå, eftersom alla som värnar om miljön nog bör ägna en extra tanke åt det.
Användandet av tungmetaller och hur avfallet ska hanteras måste utredas mycket noggrant. Är det möjligt att använda en annan metall ska det självfallet ske. Man ska också tillägga att vilken metall som än används kommer den att förvaras i ett slutet system med flera barriärer.
När det gäller projektets byggkostnader är Sveriges bud att investera 3 miljarder, det vill säga 30 procent av den totala kostnaden. Ställer inte övriga länder upp med 70 procent blir det ingen anläggning.
För varje krona som Sverige betalar i drift kommer övriga länder att bidra med nio gånger detta belopp. Andra länder betalar alltså merparten av investeringen. Samtidigt som man talar om utgifter ska man ha i minnet att på plussidan för Sveriges del ligger att byggnationen skapar ungefär 5 000 arbetstillfällen och att driften kommer att kräva 500 fasta anställningar. De 5 000 forskare som i så fall besöker oss årligen kommer att efterfråga boende, produkter och tjänster som kommer att generera många jobb i regionen.
Sverige ska vara en forskningsnation i världsklass. Därför görs nu mycket stora investeringar i forskning. På tre år ska fakultetsmedlen till högskolor och universitet höjas med 900 miljoner kronor. Högskolemomsen ska också tas bort från år 2008.
I globaliseringens tid är det en riktig strategi om vi vill värna svenska jobb och svensk välfärd. Utöver generösa anslag är det viktigt att Sverige deltar aktivt i samarbetet mellan forskare, i forskningsavtal mellan länder och i samarbeten om gemensamma forskningsanläggningar.
Genom beslutet att erbjuda värdskap för en världsledande anläggning för neutronbaserad forskning har vi visat framfötterna när det gäller att göra Sverige till en av de verkligt stora aktörerna i den internationella forskningen.