Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi då och
då i riksdagen för en debatt om säkerhetsfrågor av
olika slag. Det är bra att vi också i dag har fått tillfälle
att diskutera dessa säkerhetsfrågor.
Det var just mot den bakgrunden som jag förbe-
redde mig mycket noga och informerade riksdagen
den 26 oktober förra året om vårens översvämningar.
Det blev också en mycket bra riksdagsdebatt om de
olika frågor som hör samman med säkerhet vid över-
svämningar och dammsäkerhet för att vi skall kunna
vara bättre förberedda och rustade.
När riksdagen tidigare har behandlat dessa frågor,
både i bostadsutskottet och i riksdagen, har man velat
avvakta Dammsäkerhetsutredningen. Utredningen
tillsattes 1994 för att se över vilka åtgärder som kunde
vara aktuella för att öka säkerheten vid höga flöden
samt vid driften av dammar. Utredningens betänkan-
de, Älvsäkerhet, har remissbehandlats, och ärendet
bereds nu inom regeringskansliet.
Flertalet av remissinstanserna tillstyrker förslaget
om regionala samordningsorgan för flödesfrågor samt
också förslaget om att stärka länsstyrelsernas kompe-
tens när det gäller dammsäkerhet och skydd mot över-
svämningar. Däremot är remissutfallet mer splittrat
beträffande förslaget om en central ansvarig myndig-
het och formerna för denna myndighets verksamhet.
Också detta förslag bereds nu inom regeringskansliet.
Riksdagen kommer senare att få ta ställning till rege-
ringens förslag.
Ett par ord om ersättningsfrågorna: Med anledning
av de frågor som nu kom upp vill jag säga att frågan
om ersättning för översvämningsskador på grund av
dammbrott också nyligen har utretts inom regerings-
kansliet, i Justitiedepartementet, som ni säkerligen väl
känner till. Resultatet av denna utredning har redovi-
sats i en departementspromemoria, Ersättning vid
dammbrott. Det har gjorts en genomgång av gällande
rätt i fråga om skadeståndsansvar för skador till följd
av dammbrott samt en belysning av ansvarsfrågan.
Utredningen ger förslag till lagändringar angående
ansvarsfrågan samt förslag till försäkringslösning
motsvarande nu gällande miljöskadeförsäkring. Dessa
förslag har också remissbehandlats, och även detta
betänkande bereds nu i regeringskansliet. Det före-
kommer alltså en hel del utredande och beredningar
pågår i dessa två ärenden.
Jag vill bara upprepa vad jag sade i mitt svar, att
det i princip är försäkringssystemet som skall svara
för det ekonomiska skyddet vid översvämningar. Däri
ligger litet av den inställning som vi har i Sverige, att
vi tror att vi får en stimulans av förebyggande åtgär-
der. Vi kan också få ett tryck på det som Olle Lind-
ström tog upp, nämligen bebyggelseplaneringen,
vilket har skett på många håll. Jag upplevde i Olle
Lindströms hemlandskap en hel del brott mot naturens
lagar och krafter, också med de erfarenheter som
äldre generationer har vunnit i de här frågorna.
Uppfattningen har varit att staten inte skall betala
ersättning för skador som det går att försäkra sig
emot. Men då finns ett problem, nämligen företags-
försäkringen. De individuella försäkringsavtalen, som
är avgörande för skyddets omfattning, vet vi skiljer
sig från bolag till bolag. Jag lovade i diskussionen i
oktober att vi så småningom skulle ha en överlägg-
ning med försäkringsbolagen. Vi samlar nu material
och underlag för att så småningom förverkliga löftet.